Seeing is believing, sägs det, vilket gör att de konflikter som bevakas av media väcker större engagemang än dem som fortgår i medietysthet. Journalisterna blir som empatigeneraler – de dirigerar vår medkänsla (och med den vår lust att skicka pengar, rycka ut som volontärer eller frivilliga) genom att styra den information vi nås av. Tyvärr är, enligt många, hjälpen ett nollsummespel. När en särskilt behjärtansvärd situation får stort medieutrymme lär det framförallt resultera i att hjälpen styrs om, inte att den ökar i volym.
Månad: januari 2015
Överraskad!
Det är fantastiskt förmånligt att ha ett arbete där jag fortfarande kan bli överraskad i vardagen. Så har skett även denna termin. Våra nyantagna studenter åkte först iväg på ett introduktionsinternat, sedan kom deras första riktiga undervisningsdag. Den inleddes men en genomgång av offentlighetsprincipen och dess undantag, bla. sekretesslagstiftningen. Sedan berättade en man om sin hjärinfarkt. Vi följde upp med en översikt över utbildningsplanen och på eftermiddagen fick studenterna mingla med människor vars arbete berör studenterna framtida yrkesverksamhet. De fick gå runt och tala med sjukvårdspolitiker, psykologer, handkirurger, kardiologer, en ung kollega från Pakistan och ett fyrtiotal till. En av frågorna på uppgiften som ska lösas efter dagens insatser är vad som överraskat dem mest under dagen.
Leonard Cohen, Hallelujah och bistånd…
”Hallelujah” nobbades flera gånger av skivbolagen som Leonard C. arbetade med innan han äntligen fick med den på ”Various Positions” 1984. Den ansågs vara för depressiv, för monoton, den bedömdes inte ha någon framtid… (Och det finns 80 verser).
I julas låg den som nr 1 (Alexandra Burke), 2 (Jeff Buckley) och 36 (orginalversionen) i England. Det gäller att tro på sin vision, här kan vi som skriver/målar/sjunger hämta inspiration!
Paus…
Jag har tagit en paus i bloggandet trots att det hänt så mycket under senaste månaden. Vill bara att ni ska veta att detta är ett tillfälligt avbrott. På fredag reser jag till Aira igen (Etiopien), men i april räknar jag med att komma igång igen!
Åter, och var sitter hjärtat?
Oj! Nu har jag äntligen fått tid och ork till min blogg igen! Tack alla som har hört av sig under tiden!
Det har hänt så mycket sedan sist att jag inte ska försöka ta igen ngt, jag startar istället med en undersökning av anatomikunskaper som just genomförts i England. 700 slumpmässigt valda personer har svarat.
Gissa hur många som visste var hjärtat sitter?
Vem kan bli professor?
Det är ofta litet Melodifestivalslöpsedalar över tillsättningar av professorer. ”Fel låt vann” är en vanlig, och indignerad reaktion.
Ni kanske har sett att DN har tagit in några sådana inlägg, där bland annat min tjänst i Medicinsk Psykologi diskuteras (fel person – jag – fick tjänsten). Så här kommer min kommentar till allt detta.
Descartes och läkarutbildning…
René Descartes, 1596-1650, kunde inte föreställa sig att vår kärlek, vår välvilja och vår empati, våra visioner och våra drömmar kunde springa ut något så fysiskt, banalt och kanske motbjudande som våra kroppar. Han uppfattade kroppen som en rätt ointressant maskin. Den mer intressanta delen av oss bestod av själen, som var förbunden med kroppen genom tallkottskörteln. Själen var gudomlig, kroppen var jord och aska.
Detta är den Cartesianska dualismen.
Kropp och själ. Medicin och psykologi.
Ibland vill jag skrika som en femåring: ”DET ÄR ÖVER TREHUNDRA ÅR SEDAN CARTESIUS DOG. KAN VI GÅ VIDARE NU!”
Att läsa andras tankar…
Domesticering.
Här kommer ett litet inlägg som jag först skrev på valpbloggen, men som även passar in här, tycker jag!
Titta på bilden. Vad är detta?
Nytt år, nya drömmar…
Idag gör jag ett litet avsteg och tar upp våra drömmar och våra besvikelser ur ett mer konstnärligt perspektiv. Den som vill kan lyssna på Shane McGowan från Pogues och Kirsty MacColl när de sjunger Shanes ”Fairytale of New York”. Varför en så mörk sång? Kanske för att jag funderar över hur vi kan påverkas av att ha för höga förväntningar på oss själva och andra, såhär på årets första dag.
Önskar all som läser detta en riktigt god livskvalitet under 2009!
Sångtext nedan: