Att läsa andras tankar…

neuron1.jpg
Kan du läsa det här? I så fall har du läst en annan människas tanke, eller i alla fall hans eller hennes hjärnaktivitet i synbarken, såsom den kan visas med funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). Arbetet är gjort vid japanska ATR Computational Neuroscience Laboratories.

Här är det försökspersonen såg:
neuron2.jpg

Huvudförfattaren Yukiyasu Kamitani säger: “This technology can also be applied to senses other than vision. In the future, it may also become possible to read feelings and complicated emotional states.”

Håll med om att det svindlar, litet?
”Vad känner du? Låt oss titta efter.”
”Vad drömmer du? Ta med en inspelning så kan vi se på den tillsammans.”
”Stoppa in huvudet här så kan vi alla se vad du minns av brottsnatten.”
”Välkomna till tentan i embryologi. Vi scannar av ert minne i sal 16, 18 och 19. Det tar ungefär fyrtiofem sekunder per student, ta en nummerlapp och sitt ner i väntrummet.”

Skämt åsido vågar jag nästan inte tänka på konsekvensen av att förlora insynsskyddet i den egna hjärnan… Fast som psykiater blir jag ju förtjust, såsom de tidiga ortopederna/kirurgerna måste ha blivit när det blev möjligt för dem att faktiskt se, tvärsigenom alla muskler, det benbrott de skulle behandla.

Visual image reconstruction from human brain activity using a combination of multiscale local image decoders.
Miyawaki Y, Uchida H, Yamashita O, Sato MA, Morito Y, Tanabe HC, Sadato N, Kamitani Y.
Neuron. 2008 Dec 10;60(5):915-29.

6 svar på ”Att läsa andras tankar…”

  1. Vid sidan av teknologiska och biomedicinska utvecklingar finns sedan länge en mängd publicerade belägg för exoteriskt oförklarade förmågor, såsom telepati och klärvoajans, objektiva belägg som i sig bara inte seriöst kan förnekas, men som tydligen bara bortses ifrån, på alla allmänt erkända håll. En redogörelse för olika dokumenterade förhållanden, som alla erkända vetenskaper och allmänna medier synes fullkomligt okunniga om, skall komma på http://www.livet.in.

  2. En dikt av Margaret Atwood

    Cell

    Var objektiv. Du måste
    medge att cancercellen är vacker.
    Om den vore en blomma skulle man säga: Så söt,
    med sin ljuslila mittpunkt och sina rosa kronblad

    eller som omslag till nån gammal
    populärvetenskaplig tidskrift: Visste ni det här?;
    som en utomjording, ett hellyckat experiment,
    bara purpuöga och klibbiga tentakler
    och taggar, eller är det gälar,
    som kravlar omkring på Mars
    korniga yta, röd som insidan av kroppen,

    allt medan dess sköra väggar
    vidgas och brister, och sporerna
    skingras åt alla håll, rotar sig, som pengar,
    på drift som en skröna eller
    en besmittelse, in och ut i folks
    hjärnor, idogt borrande.
    Labbteknikern

    säger: Den har glömt bort
    hur man dör. Men varför minnas? Allt den behöver är mer
    minnesförlust. Mera liv, liv i övermått. För att kunna
    ta för sig mer. Äta mer. Förmera sig. Hålla
    på med det i evighet. Såna önskningar
    känner vi väl till. Titta dig i spegeln.

Lämna en kommentar