”Hallelujah” nobbades flera gånger av skivbolagen som Leonard C. arbetade med innan han äntligen fick med den på ”Various Positions” 1984. Den ansågs vara för depressiv, för monoton, den bedömdes inte ha någon framtid… (Och det finns 80 verser).
I julas låg den som nr 1 (Alexandra Burke), 2 (Jeff Buckley) och 36 (orginalversionen) i England. Det gäller att tro på sin vision, här kan vi som skriver/målar/sjunger hämta inspiration!
Och Leonard Cohen som är på turné i Australien har skänkt ungefär en miljon till offren för eldsvådorna där – undrar vad som hade hänt ifall han hade kommit på besök till sjukhuset i Aira.
Fast dit kommer han inte.
Tyvärr.
Leonard Cohen, Hallelujah och bistånd…
Hade du reagerat på samma sätt om läkaren sagt: ”…eftersom patienten är från det-eller-det landet i Afrika…”
Var för snabb, tänke meningen: “…eftersom patienten är från det-eller-det landet i Afrika och där förekommer…”
Ja, det hade jag nog. Hade du?
Jag hade inte ett problem med överläkarens formulering i sig, tvärtom. Jag tror att han hade mod nog att erkänna hur han faktiskt tänkte och jag beundrar honom för det. Jag vill snarare debattera hur svårt det är att arbeta inom ett yrke där epidemiologi och rasism (i mitt tycke) ligger så otroligt nära varandra, vilket överläkarens kommentar kanske belyser. Som du skriver ”invandrare från det-och-det labdet i Afrika” eller som jag formulerar ”han var ju neger” är två sätt att utrycka sig som är förbaskat närliggande varandra. Och var går då gränsen för rasism?
Just den här överläkaren har sannolikt inga problem med rasism, just för att han erkänner hur nära han ständigt ligger gränsen. Men hur många är det som inte erkänner det? Som bygger enbart på den ”kliniska blicken” och som inte reflekterar över sina beslut och som inte ser när de går över gränsen? Kanske ingen. Men i min värld ÄR det en otydlig gräns, och man kanske behöver prata om var den går. Vad tycker du?
Ja, vad är rasism?
Att observera att en person ser ut att vara japan, eller etiopier, eller ingendera måste få vara en del av den kliniska blicken – många japaner har andra leverenzymer än europeer, detta påverkar deras läkemedelsmetabolism, vilket ju måste vara kliniskt relevant. Om en nyanländ etiopier ska få vård på samma villkor som alla andra betyder ju inte det att hon eller han bara ska utredas för sjukdomar som är vanliga i Vaxholm dit hon/han har flyttat, utan att hon/ ska utredas för de sjukdomar hon/han kan antas lida av.
Rasism för mig vore att inte ge japanen eller etiopiern samma vård pga deras etnicitet. Att utreda dem mindre omsorgsfullt, att inte bry sig om att behandla deras sjukdomar, att inte lyssna på det de säger.
Såhär definierar FN diskriminering pga ”ras”/etnicitet:
”the term ”racial discrimination” shall mean any distinction, exclusion, restriction or preference based on race, colour, descent, or national or ethnic origin which has the purpose or effect of nullifying or impairing the recognition, enjoyment or exercise, on an equal footing, of human rights and fundamental freedoms in the political, economic, social, cultural or any other field of public life. ’[1]
Om vi ser sjukvård som en mänsklig rättighet i det här landet så skulle det inte vara diskriminering att testa en afrikan för HIV eller syfilis förutsatt att doktorn faktiskt vet, inte bara tror (fördom), att just de sjukdomarna är rimliga differentialdiagnoser i patientens ursprungsmiljö. Afrika är stort, och alla som ser ut som afrikaner är inte därifrån. Sedan har ju ”neger” inte någon god klang, jag tror att de flesta med mörk hud skulle ogilla att betecknas på det sättet, så här kan man väl tycka att handlingen är OK, men att språkbruket inte är det…
PS. En fördom kan beskrivas som en ogrundad, generaliserande uppfattning. Ur det perspektivet kan fördomar aldrig vara del av en ”klinisk blick” som leder till rätt diagnos, utan de leder oss fel, och ska därför medvetandegöras och korrigeras.
Tänker Åsa vidare…
Att sedan människor ser olika ut betyder inte att de tillhör olika ”raser”, det är ett föråldrat synsätt….
Kan man inte vända på det… Om jag vore invandrare i ett land där en sjukdom som förekommer här i Sverige inte finns. Och om sjukdomen (S) bryter ut och jag hamnar på sjukhus i mitt nya land, kan jag inte tänka mig annat än att jag skulle bli glad om läkarna kände till att i Sverige förekommer S och att de därför borde testa om det kan vara den.
Skulle de däremot tänka typ: Ja, i Sverige förekommer ju S – men hon är ju blondin och testar vi då för S vore det ju kränkande… I det fallet skulle jag väl ha all anledning att bli mkt ilsken över fördomar!
PS. Och min ilska skulle högst sannolikt bero på att jag blivit djupt kränkt – och vem vet om jag inte tom skulle tänka att det är väl f-n också att bara för att man är blond och kommer från Sverige så blir man kallad hora och säkert tror dom att man är DUM också!
Jag tillhör en äldre generation och växte upp under en tid när Sverige var svenskt, eller vitt, eller vad man nu får säga för att vara politiskt korrekt. Då jag var barn och ung var ordet neger inget annat än en beskrivning av en person med afrikanskt utseende. Själva ordet betyder svart – vilket vi får säga, däremot är väl ordet nigger mer att betrakta som ett skällsord.
Med den stora invandringen kom nya språkbruk och vi har fått lära oss att de inte vill kallas för neger men gärna svart. Det är för mig ingen skillnad och att röra upp himmel och jord för detta är för mig kanske lite kitsligt. Som föregående insändare säger så kallar ju många invandrare svenska kvinnor och flickor för hora, det ser man sällan några kommentarer om. Kanske på grund av att de som har ”rätt” åsikter bor i fina områden och inte utsätts för detta? Neger är ett gammalt uttryck som bara beskriver en typisk afrikan – inget rasistiskt. Vad tycker du om att svenskor kallas hora? Är det rasistiskt?
Klart att det är rasistiskt att kallla en kvinna för hora, eller att tro att hon är en hora, baserat på hennes hud- och hårfärg. Anser jag.
Pluggar in om det Hälsosamtal som alla nyanlända skall erbjudas.
Struktur och innehåll i detta samtal skall trimmas in och det behövs
nationella sammanställningar av innehåll.
2008 fick 60 % av de erbjudna Hälsosamtal och 2009 var det enbart
38 %.
Förutom provtagningar dominerar den psykiska ohälsan. Den är omfattande bland de nyanlända, och det är klart att det behövs fördjupade studier med kartläggningar som ger ökad förståelse och strategier för att hjälpa.
Prof Rutter är enig med Dig Åsa att vad gäller flyktingar med psykisk
sjukdom och psykisk funktionsnedsättning krävs en klinisk blick och
behovet av att utveckla professionanlitet vad gäller nyanlända från Östafrika. Hoppas Du kommer med mer av lifestories-real stories från
Afrika. Ljuvligt att läsa de småromaner Du föreslagit och de vardagsberättelser fyllda med hopp som de innehåller.
Youré on my mind, Åsa.
Min spinningledare- en ljuvlig kvinnlig läkarstuderande- som brukar
berätta för oss om sina kurser- senast om psykiatrikursen –
hade Leonard Cohens som sista på passet igår, och det kändes bra.
Har köpt en Yoga-matta idag, så att jag kan ha morgonpass hemma,
och göra mina 10 sit ups och 10 armhävningar- skall man göra dom
för eller efter yogan ? När skall man göra bekräftelseyogan ?
Det nya året måste börja bra, och vanor trimmas in. Har skrivit 3 sidor
som jag är nöjd med, och har läste en bok om akademisk argumentering,
en academic writing kurs bok.
Längtar efter att Du bloggar igen,Åsa.
Thnnikig like that is really amazing
Inlietlgence and simplicity – easy to understand how you think.