Månad: januari 2015

Nu är det dags – avfärd kl 05.30…
Varför resa till just Aira? Jo, därför att Anette, kirurg och kompis sedan studietiden ska dit för andra gången. Hon ska vikariera för Erik Erichsen, sjukhusets enda kirurg som nu ska åka på välbehövlig semester. Första veckan ska de arbeta tillsammans, sedan kommer Anette att ensam ansvara för både kirurgi och förlossningsvård (40% av förlossningarna på sjukhuset slutar med kejsarsnitt). Hon kommer bland annat att vara ständig jour under de kommande fyra veckorna. Jag har en enklare uppgift: jag ska hålla henne sällskap i en vecka framöver, och skriva när jag hinner/orkar.
Vi ägnade gårdagen åt att vila och proviantera sådant som inte går att köpa i Aira.

Bild: Anette i Mesfins skruttiga bil, vårt lilla hus på sjukhusområdet.

Läs mer

Första morgonen i Aira! Vi tar det lugnt, äter medhavd mat till frukost. Senare idag ska Zewditu komma. Hon tar över matlagning och städning under de kommande veckorna. Hon bor i byn, och har arbete när det kommer utländska medarbetare, annars inte. I bild: två benbrott – ett behandlat på sjukhuset, ett behandlat av en traditionell bonesetter. Foto: eget, och Erik Erichsen.

Läs mer

Här växer mängder av höga mangoträd. På dem hänger frukten längst ut på tunna, böjliga grenar. Såhärårs är det säsong både för frukten och för mangofrakturer, får jag höra. Mangofrakturer? Jag rannsakade mitt ortopediska minne men hittade inget där. En mangofraktur visade sig vara det barnen får när de faller ner från mangoträden. Oftast är det brutna armar och ben. Idag kom det in en ung kille med en öppen underbensfraktur som reparerades med en Rushpin. Han kommer med största sannolikhet att bli helt återställd. I bild: del av av ett c:a 8 m högt mangoträd som växer på sjukhusområdet.

Läs mer

Idag var det äntligen marknadsdag. Jag bestämde mig för att följa med istället för att sitta hemma och skriva… Jag får faktiskt en hel del gjort på min aktuella bok, jag har med mig en del artiklar som jag läser, och jag hinner äntligen tänka!

Läs mer

Idag har Zewditu köpt kaffe, 25 birr för ett kilo orostade bönor. Hon har lön per dag, 12 birr. Här finns inga arbetsgivaravgifter, inget pensionssystem. För en dagslön kan hon köpa ungefär ett halvt kilo kaffe, eller ett lass ved som en äldre kvinna har samlat och burit tillbaka till byn, eller 6 papayor, eller nio ägg… I bild: Anette på väg till sjukhuset på morgonen möter Zewditu på väg till huset.

Läs mer

Att ge sig tillkänna som doktor eller inte? Detta är ett litet dilemma som de flesta läkare aldrig riktigt löser på något helt tillfredsställande sätt. Det är trist när middagskonversationen övergår till en gratiskonsultation, trist när människor tror att alla doktorer är oerhört intresserade av att få höra allt om den oförskämda läkaren på vårdcentralen, eller om hur det var att operera korsbandsskadan. I bild: huvudlus.

Läs mer

Idag gick Zewditu och jag för att få vår inköpta teff mald till mjöl. Bara något hundratal meter från sjukhusentrén ligger en liten kvarn som drivs av en elektrisk motor. I bild kvarnen och mannen som äger och sköter den. Kunden häller ner det hon vill ha malet högst upp till vänster, sedan samlar hon ihop mjölet som kommer ut längst ner, och till sist vägs det, och betalas per kilo. Vi hade med oss 35 kilo (det ska räcka i nästan fem veckor), vilket kostade 4 birr och 50 cent. De små flickorna som tittade på trodde jag var släkt med någon som arbetade i kvarnen, men när jag frågade fick jag svaret ”De är här för att titta på dig…”

Läs mer

Klockan sju på morgonen kallas Anette till förlossningen. Jag följer med. Där träffar vi syster Mulu, barnmorska, och Marta, förstföderska vars förlossning inte går framåt som den ska. Syster Mulu vill göra en hinnsprängning, men vill först resonera med Anette för att försäkra sig om att navelsträngen inte kommer i kläm. Anette delar syster Mulus bedömning att det går bra, hinnorna sprängs, klart fostervatten strömmar ut, nu ska väl det lilla barnet få litet fart! Själv får jag sätta mig – det var så länge sedan jag såg blod och andra kroppsvätskor i några större mängder… I bild: Såhär går man mellan sjukhuspaviljongerna.

Läs mer

Igår var Jan Eliasson på KI på inbjudan av etikrådet. Han talade om världen, om sitt arbete, om framtiden. Några axplock: ”Använd den kunskap som finns – det finns alldeles för mycket oanvänd kunskap”. Så blev vi påminda om vikten av universitetens/högskolornas tredje uppgift (utöver undervisning och forskning): att göra ny kunskap tillgänglig för uppdragsgivaren (folket).

Läs mer

Albinism är en variant på pigmentering som uppstår hos många däggdjur. Ett exempel är den klassiska rödögda vita musen. När vi människor inte skapar pigment blir vi bleka med vitt hår (dock inte röda ögon – de är oftast ljusblå, grå, eller ljusbruna). Att vara albino i Skandinavien är oftast inget större problem socialt – vi är vana vid människor med lite pigment, som exempelvis Karolina Klüft. I Afrika är det värre. Även där föds individer med albinism, och de har länge varit diskriminerade. Nu har Tanzania för första gången utnämnt en Member of Parliament som är albino, hon heter Al-Shymaa Kway-Geer, i bild till vänster. Till höger mor och dotter.

Läs mer