Psykiater, professor emeritus & författare
Åsa Nilsonne 
Ifall ni undrar vad Didier Drogba (min favofotbollsspelare, se tidigare inlägg) har för sig så gjorde han två mål för sitt Chelsea i seminfinalen i Champions League härom dagen. Chelsea slog därmed Liverpool och möter Manchester United i final, som går i Moskva.
Nu har jag varit utan hund (se inlägg om Nestor från 9/3 2008 ) i nio månader. Plötsligt gick det inte längre, så jag har nu lagt handpenning på en valp, se bild. Mamman ser ni i föregående inlägg.
”Indeed, we are virtually crippled unless we know how to restrain our thoughts and concentrate our minds” Yasutani Roshi, Zenmästare.
Igår höll jag en genomgång av Mindfulness för en grupp sjukgymnaster och arbetsterapeuter som ett led i deras kompetensutveckling. Jag talade om Bompu Zen, den delen Zenbuddism som ligger närmast min tillämpning av mindfulness.
Vi diskuterade och gjorde övningar som syftar till att illustrera hur vi kan styra vår uppmärksamhet, och därmed påverka hur vi uppfattar världen och oss själva. I bild: Memea Mohlin
Förra veckan dog en nära anhörig. Vi satt hos honom på sjukhuset i några veckor, och vande oss långsamt vid att döden också fanns där i rummet. Vart går då tankarna? Till ljusa minnen? Till mörkare minnen? Till vår egen förestående död? Till nuet, och till den människan vi håller på att ta farväl av? Bort, till andra, mer neutrala ämnen?
”Varför är studenterna inte mer nyfikna?” Det här är ett klagomål som frustrerade lärare dryftar sinsemellan, i kafferummet och på konferenser. Nyfikenhet är den kanske mest väsentliga drivkraften för en blivande läkare, och ändå lyser den ibland med sin frånvaro…
För dem som har missat hela, eller delar av, intervjuserien ”Vad är en människa”.
Gör såhär:
Gå till www.svt.se
Klicka på Kultur/nöje i överkant
Bland programtitlarna i vänsterkant skrollar du ner till Vad är en människa
Under rubriken PLAY klickar du på Se programmet.
I bild – Martin Invgar intervjuad i del 8/8.
Anorexi dödar. Mord är olagligt och straffbart. Altså bör personer som uppmuntrar eller förespråkar anorexi eller anorektiska ideal betraktas som brottslingar, och straffas. En sådan lag har just gått igenom i Frankrike.
Härom dagen träffade jag en kollega som berättade att hon blev arg på mig när hon läste min första kriminalroman (Tunnare än blod). Varför? För att den kvinnliga polisen skildrades som så osäker och valhänt. Inte förrän långt senare hade hon hört att min ambition var att skildra en professionell utveckling, och att jag hade velat beskriva den förvirring många av oss upplever första dagen på ett nytt arbete. Då blev jag förlåten.
