När jag ser på TV blir det mest nyheter. Min favotitkanal är Al-Jazeera som låter varje intervju ta tid, och där det ofta händer oväntade och spännande saker. När ena sonen var i Chad med Euforstyrkan var det genom Al-Jazeera som jag bäst kunde hålla mig uppdaterad.
Oavsett vilken nyhetskanal vi väljer ser vi stridsvagnar nästan dagligen. I Gaza. I Chad. I Georgien.
Vi ser dem rulla fram genom gatorna i huvudstäder vi aldrig har hört talas om. Vi ser dem på uppvisningar och i parader. Båtlaster med stridsvagnar kapas av (överraskade?) somaliska pirater.
Jag skruvar av plastkapsylen på glasflaskan jag ska slänga, de ska återvinnas på var sitt håll. Och jag undrar över alla dess stridsvagnar. Vad kostar de att producera? Vad har de för carbon footprint? Hur mycket bränsle drar de per kilometer, och finns det några som inte går på diesel?
Hur många stridsvagnar har vi människor byggt? Hur många är igång just nu?
Det säger en hel del om oss som art att vi lägger pengar på stridsvagnar medan barn svälter ihjäl pga att de inte har råd att köpa mat. Att vi investerar i stridsvagnar när vi inte har ambulanser. Att det inte verkat spelar någon roll hur mycket avgaser en kolonn stridsvagnar lämnar efter sig.
Vi investerar våra icke-förnyelsebara resurser i att bekämpa varandra, kosta vad det kosta vill, och säkert är det den enda rimliga strategin. Om bönderna i Darfur hade haft stridsvagnar hade Janjaweedmilisen stått sig slätt med sina hästar, kameler och automatvapen. Då hade byarna funnits kvar, och en humanitär katastrof av ohyggliga mått hade kunnat undvikas.
Det låter som en skrivningsfråga på en kurs i biologi: anta att vi har en ytterst territoriell art som utvecklar dyra men effektiva vapen som gör att de kan få ett betydande övertag i konflikter med grannarna. Ange två faktorer som skulle kunna bromsa en destruktiv kapprustning.
Frågan går även att formulera utifrån en enkel inlärningteoretisk princip: den första konsekvensen av ett beteende får mer genomslag i vår hjärna än senare konsekvenser… Om jag bygger en stridsvagn kan jag försvara mig/attackera med större framgång, det är bra. Men jag binder samtidigt upp resurser som försämrar läget för befolkningen på sikt (mindre pengar till lärarlöner, till sanitet, till sjukhus).
Enligt inlärningsteorin har vi människor svårt med den här typen av beslut – vi låter oss gärna styras av den första konsekvensen, trots det hade gått bättre för oss ifall vi även tog hänsyn till konsekvenserna på sikt.
Inom psykoterapin kan vi hjälpa patienten att låta sena konsekvenser få mer inflytande över besluten genom mindfulness. Patienten får träna sig i att fokusera på både den omedelbara konsekvensen av att exempelvis äta en chokladkaka – det skulle smaka så gott! Jag skulle bli så lugn! – och den senare konsekvensen – jag skulle gå upp i vikt, jag som vill gå ner.
Så länge jag har kunnat läsa tidningar har det funnits pacifister, fredsforskningsinstitut, psykologer, sociologer och religiösa ledare som har verkat för att undvika väpnade konflikter. Det sägs att det pågår färre konfikter nu än tidigare, och ett krig mellan exempelvis england och tyskland känns avlägset i dagsläget, men hur ska de strategier vi har för att hindra våld komma byborna i Darfur tillgodo?
Naiva frågor, jag vet, men det är omöjligt att inte reflektera över stridsvagnarna när jag står där med min lilla plastkapsyl i handen…
I bild: Leopard 2
”Ange två faktorer som skulle kunna bromsa en destruktiv kapprustning.”
Vem kan motstå en skrivningsfråga i biologi? 😉 Inte jag i alla fall, även fast jag bara fann en faktor som rent spontant ”föll över mig”:
Arrangerade giftemål.
Arrangerade giftemål för att ena människor, familjer, kungariken och länder, släkten, stammar, osv, är ju en metod som människor i hela världen har använt sig av genom tiderna.
Fast idag är det lite barbariskt att tvingas gifta sig med en partner man kanske aldrig ens sett, för att främja fred…
Stridsvagnen, en maffig manlighetssymbol, den som sitter däri kan genomtränga allt, gå över berg och genom murar. Särskilt unga män får känna en outhärdlig styrka! Det vore intressan om du för oss allmänhet, filosoferar en del över kvinnors och mäns makt och styrkebehov. Jag har funderat mycket över maktbehovet och behovet att visa upp sig.