Terry Pratchett, en av mina favoritförfattare, är 59 år gammal. Hans böcker har sålt i över 50 000 000 ex. (Jo, det är rätt antal nollor…) För en tid sedan fick han svårt med koordinationen öga/hand, och uppsökte läkare. Resultatet var överraskande: Alzheimerdemens. Vad gör en författare då?
Han skriver att detta är ”an embuggerance”, att han kommer att fortsätta att skriva på den bok han håller på med, och att han planerar för nästa. Han ber att vänner och bekanta inte ska se så dystert på situationen.
Det ska bli spännande att se vad han kommer att hitta på. Det finns en Alzheimerdrabbad konstnär som har skildrat sjukdomsprocessen genom att måla ett självporträtt per år. Det är en skakande, rörande och informativ serie bilder.
Vad kan Terry Pratchett göra? Det jag kanske gillar mest i hans böcker är deras oförutsebarhet – kommer han att göra något oförutsett även i den här situationen?
Och igen – detta är en tankeställare. Ingen av oss vet hur mycket tid vi har kvar till det som fortfarande är ogjort… Memento mori…