Som författare kan jag inte förhålla mig neutral till Da Vinci Koden, helt enkelt därför att Dan Brown lyckats med något varje författare (nåja, nästan varje) drömmer om – att skriva och marknadsföra en riktigt enormt framgångsrik bästsäljare.
På samma sätt är jag som bloggare naturligtvis nyfiken på framgångsrika bloggar – vad är det som gör att de blir lästa av så många? Ett exempel på en sådan blogg är skriven av en anonym tingsnotarie i ”Obygden”.
Inläggen får ibland hundratals kommentarer. Vad är det då tingsnotarien gör?
Lyssna:
”Jag misstänker att jag inte är den enda i min notariekull som kommer att få skitrekommendationer avseende fortsatt tjänstgöring vid överrätt, för jag hörde just Hysterika vråla efter Stekaren i korridoren att han minsann inte skulle få det lätt om han inte genast slutade stava hennes namn fel. Stekaren såg ut som om han ville sticka ner huvudet i en tunna med svavelsyra efter det ödesdigra misstaget, och han har sannerligen inte fått det lättare efter att han igår blev placerad på Förstenotariens rotel. Redan under den första timmen som rotelbunden notarie fick nämligen Stekaren erfara dennes despoti.”
Tingsnotarien säger allt det vi vanligen låter bli att säga. Han/hon beskriver arbetskamraterna som småskurna, elaka, inkompetenta, uppblåsta och otrevliga (m.m.). De tvingar dessutom notarien att arbeta hårt utan att sedan visa någon uppskattning.
Läsarna känner igen sig, och bloggen gör succé! Inget dåligt recept, men det förutsätter några saker: 1. Att bloggaren kan vara anonym. 2. Att bloggaren inte ska bli kvar på arbetsplatsen. 3. Att bloggaren befinner sig långt ner i hierarkin, för det är där vi möter människor som de framstår i tingsnotariens blogg.
Jag är beredd att sätta en stor slant på att de här personernas överordnade skulle beskriva dem på ett helt annat sätt – vi skulle få höra att de var hjälpsamma, trevliga, duktiga, osv…
Därför är det antagligen ingen på ”Obygdens” tingsrätt som känner igen vare sig själv eller sina kollegor – den sidan av oss själva som vi utsätter maktlösa underordnade för (jag väljer ordet avsiktligt), är det inte många andra som får se. Det fungerar förstås bäst med personer som tingsnotarier och AT-läkare. De måste gå sin bestämda tid för att komma vidare i sitt yrke. De har redan investerat så mycket att de är beredda att stå ut ett tag till, oavsett hur de blir behandlade – och bäst av allt: de ska betygsättas, så de vågar inte annat än att lida i tystnad…
Ett intressant fenomen som organisationskonsulterna brukar undvika att tala om…
tingsnotarien.blogg.se
Populäritet är inte allt!
Expedition Robinsson och melodifestivalen har flest tittare i Svergie.
Till och med dom som tittar på det själva brukar erkänna att dom egentligen tycker det är skräp.
Andra bloggar må ha fler läsare, men nästan alla misslyckas med det som bloggar borde handla om. Att påverka människor. Att få folk att tänka till.
Den man börjar skriva om sitt liv på grund av självömkan eller egocentrism borde skämmas!
Jag vet inte hur många läsare du har Åsa men jag hoppas du är nöjd oavsett.
Du skriver otroligt värdefulla och intressanta inlägg, även om jag inte alltid håller med om det du skriver!
Hej John – kul att du tycker att min blogg är intressant, och särskilt kul att du tar dig tid att berätta det!
Och ja, mina besökssiffror ökar vecka för vecka vilket är både inspirerande och glädjande, men tävlingsmänniska som jag är vill jag förstås att det ska gå ännu bättre! Det är ju en sporre att hitta ämnen som lämpar sig för bloggande, passande bilder, och så vidare…
Och det vore hemskt om alla höll med – jag har ingen ambition att lägga mig så ”rätt” åsiktsmässigt att ingen kan klaga (”Bättre vård och skola” ”Jag är emot kärnvapenkrig och våldtäkt”)
När det gäller Tingsnotarien försöker jag göra en analys av framgångsfaktorn (rätt eller fel) – och därefter kan jag bara konstatera att hans/hennes recept inte är något för mig att ta efter… Det är ju av andra man lär…
Bloggar jag läser och gillar har antingen
– hög igenkänningsfaktor, (och oftast är de roligaste de som lite vanvördigt skämtar med saker man inte är så nöjd med i sitt eget liv, och därför blir glad av att läsa att andra också finner oangenämt)
– specialämnen som intesserar
-beroendeframkallande för att de råkar ligga under ”favoriter”,
– kul att få inblick i folks privatliv
-bredd och oförutsägbarhet