Bomber och byar och det seende ögat…

_42428029_ac130_pa203b.jpgItalienarna gjorde det under andra värlskriget, USA och Sudan gör det nu. Vad? Jo, bombar afrikanska byar från hög höjd. Anfaller osorterade människor som inte har en chans att vare sig försvara sig eller fly. USA tar sig friheten att offra oskyldiga i jakten på sina fiender, den Sudanesiska regeringen tar sig friheten att bomba en folkgrupp som är i vägen.

På 40-talet var det svårt för västerländska media att nå de drabbade områdena i Etiopien. Ändå skrevs det, några svenskar som stannade kvar i Etiopien dog i bombningarna, det växte fram en opinion mot krigföringen som skedde på så olika (och orättvisa) villkor.

Hur ser det ut idag? Det påstås att vi nu via sattelit kan se föremål stora (små) som en tändsticksask. Det verkar inte gälla för Darfur – där kan vi tydligen inte se föremål stora som ett gäng Janjaweed (den regeringsstöldda  arabiska milisen) som påstås ligga bakom dödandet av bybor, systematiska våldtäkter och skövlingen av byar. Nytidens hjälporganisationer vågar inte stanna kvar. Där finns inga journalister.
När ett barn dör i Libanon, eller på västbanken, blir det rubriker över hela världen. Från Sudan rapporteras de döda i tiotusental, i små notiser.

“Våra order var att döda de svarta” berättar en Janjaweedmedlem som lyckats fly till London. Det finns inga skäl att misstro hans berättelse, säger kommentatorerna. Jag önskar att vi vågade se det som pågår, och ta konsekvenserna av det vi ser. Eller har vi blivit så avtrubbade när det gäller afrikanska dödsfall efter all katastrofrapportering att vi inte tycker att det gör så mycket att de nu även bombas ihjäl?

“After every atrocity one can expect to hear the same predictable apologies: it never happened (här har Sudans statschef överträffat det mesta: det kan inte förekomma våldtäkter, har han sagt, därför att Janjaweeden är muslimer och de gör inte sådant); the victim lies; the victim exagerrates; the victim brought it on him/herself; and in any case it is time to forget the past and move on.” (Judith Herman, Trauma and Recovery)

5 svar på ”Bomber och byar och det seende ögat…”

  1. Det är en utmärkt poäng du gör.
    Det är synd om folket i Darfur och Sudan.
    Men oandra sidan, nuförtiden är det synd om svarta, judar, muslimer, fattiga, trötta, ledsna, gammla, barnlösa, ensamma och missförstådda.
    Det är fan synd om alla!
    Dom enda som man INTE måste tycka synd om är rika, vita, kända människor.
    Det är omöjligt att engagera sig sig i alla dessa människors lidande.
    Det är även meningslöst.
    Vi kan inte vara mamma åt alla andra, vi måste ta hand om oss själva, och sedan våra nära och kära.

  2. Nej, visst är detta ett dilemma – “compassion fatigue” är ett rätt bra uttryck för att en människa inte har mer medkänsla att fördela till alla lidande, och den breder ut sig, påstås det.
    Jag vill inte bidra till att tömma andras empati/medkänslekonton, men är ändå upprörd över att det fortfarande går att bedriva systematisk terror mot hela folkgrupper och förneka det som sker (som i Sudan).
    Och lite synd tycker jag faktiskt om Brangelina som inte kan gå ut, shoppa, bada, röra sig fritt på vår vackra planet…

  3. John har fel, det är inte synd om alla utom vita+rika+kända. Det är t.ex. inte alls synd om mig trots att jag är en totalt okänd och halvfattig student.
    Däremot kanske många av oss i väst blivit så bortskämda med bekvämligheter och rättigheter att de små problem vi upplever oss ha, känns som kränkningar och styggelser. Främligars verkliga problem (som i Darfur) polariseras från de egna petitessproblemen, som sväller till jätteformat. Ett extremfall: Aldrig har jag hört så mycket gnäll och upprörda brösttoner som på IDG.se -forumet när det diskuteras om kopieringsskyddade musikfiler – datorkillarnas (för det är 99% killar) Heliga Rätt att pirata musik ses som en självklarhet och upphovsrätthavarnas önskan om att skydda sina alster från kopieringen ses som en fruktansvärd kränkning mot denna Rätt.

    Om det är meningsfullt att engagera sig för laglig piratkopiering, måste det i varje fall vara MER meningsfullt att engagera sig mot lidande oavsett om lidandet är ens mammas huvudvärk eller en afrikansk åttaårings malaria. Empatin är aldrig meningslös, det strider mot dess natur.

  4. Our hearts are saeneddd to learn of Tim’s passing. We send our heartfelt condolences to Carolyn and all the family. He showed such dignity and courage in the face of affliction ..he and Carolyn were an inspiration to us. Our love and prayers, Mark and Janice Leonard

Lämna en kommentar