Attributionsteori, eller vad beror det på att vi gör det vi gör?

pennygroom.jpgVarför tycker många att det är så gott med chips och godis? Det här är en fråga som är fel ställd, och därför kan vi inte få något användbart svar på den, eller rättare sagt kan vi få en uppsjö av svar som alla kan te sig lika trovärdiga. Exempelvis att vi under stenåldern kunde kosta på oss att äta allt sött vi hittade (mest bär och frukt) och att vi därför inte har någon automatisk avstängningsmekanism för när vi får i oss för mycket socker, eller att vi blir belönade med godis när vi är små, och att det gör att vi vill belöna oss sjäva på samma sätt när vi blir vuxna.Och så vidare. Frågan måste snävas in om vi ska kunna få användbara svar.


En sådan insnävning kan vara att fråga ifall den gravida mammans matvanor påverkar hennes ofödda barns förhållngssätt till olika sorters mat senare i livet.
Nu har en grupp forskare upptäckt att hos råttor är svaret på den frågan ja. Varför just en råttstudie? Jo, för råttor, liksom människor, äter det mesta, och deras diet påverkas av lokala förutsättninger och traditioner inom flocken.

Dräktiga råttor fick äta så mycket de ville av antingen nyttiga men inte särskilt goda pellets, eller kakor och chips.

Ungarna till mammor som ätit pellets delades sedan in i två grupper. En som utfodrades med bara pellets, och en som fick välja mellan pellets och kakor och liknande. Den andra gruppen valde att äta både pellets och kakor, och de fick i sig mer mat per dag än den som bara åt pellets.
Den stora skillnaden hittades dock mellan ungar vars mammor haft olika diet.

Ungarna vars mammor hade levt på kakor/chips åt betydligt mer kakor och liknande än vad ungarna med pelletätande mammor gjorde.

Kakätande mammors ungar fick dessutom i sig dubbelt så många kalorier per dag som pelletätande ungarna till pelletätande mammor.

Och säger detta något om människor? Det kan vi inte veta ännu. Nästa steg är att försöka förstå hur den lilla råttan programmeras att välja söt och fet mat. Händer det något med belöningssystemet i hjärnan när mamman äter muffins? Händer det något med ämnesomsättningen? När det är klarlagt så kanske vi kan ställa frågan om samma sak händer med människofostret som kanske blir mer förprogrammerat under sina nio månader inuti mammans kropp än vi brukar räkna med….

4 svar på ”Attributionsteori, eller vad beror det på att vi gör det vi gör?”

  1. Hej, jag hittade din blogg precis och det här inlägget bara måste jag kommentera. Jag tror att det där stämmer perfelt på mig. När jag var gravid med mitt första barn tänkte jag mycket på vikten. Visst slank det ner godis och någon gräddbakelse i bland, men inte överdrivet ofta.
    Andra graviditeten åt jag massor av lösgodis!!
    Barn nummer 1 som är 4 år, åter godis långsamt och sparar gärna lite till senare. Barn nummer 2 som är 2½ vråker i sig allt godis, proppar munnen full och allt är slut på bara några sekunder.
    Intressant!

  2. Jag har samma upplevelse från graviditeten men inte från barnen.
    Under min första graviditet åt jag extremt nyttigt. Var sugen på morötter, äpplen o dyl. Under andra graviditeten var jag sötsugen och åt en hel del godis, kakor och bullar.
    Jag själv gick upp lika mycket i vikt under båda graviditeterna men barn nummer två vägde ett kilo mer än nr ett. Det är två pojkar och vad gäller deras relation till godis och mat så äe de väldigt lika! De äter när de är hungriga och slutar när de är mätta, även om det finns godis kvar. (De är 7 och 9år nu).

Lämna en kommentar