Läst: Burma Boy av Biyi Bandele

burma_boy_omslag
Se hit alla som vill komma litet närmare Afrika – här är en bok som tar er en en bit på vägen.
En soldat kommer hem till sin familj efter att ha fört krig i avlägsna länder.
Han kommer i tvångströja.
Det är verklighetsavstampet för den här boken, mannen i tvångströjan var nämligen författarens far.

Det påstås att vi skriver bland annat för att (som det så fult heter) skapa ett sammanhängande narrativ om våra splittrade liv.
Biyi Bandele har tagit itu med faderns liv, och han ger oss en levande, minutiöst välresearchad historisk kontext – kolonialväldet, andra världskriget. Situationen är absurd – general Wingate som då antagligen inte borde ha fått ha fått framföra bil på allmän väg fick pröva sin idé om små förband djupt inne i fientligt territorium. Försökskaninerna? Bland andra 120 000 västafrikanska soldater som skickades till dåvarande Burma för att slåss mot japanerna.

Det finns en blind fläck i många svenska sinnen när det gäller humor – en allvarligt menad bok får inte vara för rolig, en bok om barnsoldater får absolut inte innehålla komik. Så är det inte i England – där anser man inte att det absurda som får oss att skratta skär sig mot det smärtsamma och fasansfulla, snarare kan humorn förstärka allvaret.

Biyi Bandele väjer inte för komiken när han ger sig i kast med sitt svåra ämne.
Jag tycker att han lyckas på ett alldeles spektakulärt sätt. Från porträttet av den förvirrade Wingate som försöker skära halsen av sig, till samtalen – fulla av språkförbistringar – mellan de nigerianska soldaterna (I Nigeria, som i Etiopien, talas många sinsemellan mycket olika språk). Från den nästan thrillerartade uppbyggnaden av en oro hos läsaren – men… inte ska de väl skickas iväg på det här sättet? – till ömsinta porträtt av pojkarna som plötsligt blivit soldater. Från inblickar i hur pojkarna uppfattar sig själva och sitt uppdrag till helikopterperspektivet där vi ser vidden av deras utsatthet – felaktiga kartor, felaktig utrustning, mat och vatten som tar slut och ingen som förser dem med nytt. (Och, inte att förglömma, en ledare som allmänt ansågs vara galen).

Den som vill kan läsa boken som en kommentar till kolonialismen. Den som vill kan läsa boken som en skildring av krigets fasor. Den som vill kan läsa boken som en utvecklingsroman. Den som vill kan läsa boken för att lära sig mer om andra världskriget, och hur det påverkade Afrika. Den som vill kan läsa boken som en beskrivning av maktlöshet, maktmissbruk och utsatthet. Den som vill kan läsa boken för språket och de övriga litterära kvaliteterna – den är vackert skriven.
För mig blev den ytterligare en påminnelse om människans bekymmersamma hierarkiska, territoriella natur som gör en historia som denna möjlig.
Boken kom 2010 ut på Leopard förlag, den är liten och vacker på utsidan, stor och tankeväckande på insidan!
IMG_0008
Bild: Jag träffar Biyi Bandele på bokmässan.

9 svar på ”Läst: Burma Boy av Biyi Bandele”

  1. Tack för tipset! Ska läsa den! Vill samtidigt tipsa om en annan bra och läsvärd bok “Niceville” av Karhryn Stockett. Den handlar om svarta hembiträden hos vita famijer i början av 1960-talets Missippi. Där härjade rasismen i ordets rätta bemärkelse. Boken har ett allvar, samtidigt som där finns massor av humor. Läs den, Åsa Nilsonne och ta upp den på dina blogg.

    Det har, i min mening, gått inflation i dagen ord för “rasism”. Här blir vi påminda om den rasism och fördomar och den segregering som fanns i den tidens USA.

  2. Vad lycklig jag blir över att Du skiver så bra om litteratur, och
    ger oss några förslag på hur boken Burma Boy Biyi Bandele kan
    läsas. Jag läste den ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv också och
    tänkte på hur skört och lätt att störa vårt byggande av identitet är och alldeles speciellt för utsatta barn.
    Jag skall läsa den bok en gång till. Har just börjat på; ¨Say You´re One of
    Them¨ av Uwem Akpan. Shortlisted for the Caine Praze 2007.
    Kan vi fortsätta att då och då tillsammans fördjupa våra tankar om litteratur.

  3. “Allah gör som han vill” av Ahmadou Kourouma är också en bok om en barnsoldat. Annorlunda språk och mer vulgära uttryck än vad jag är van att läsa, men väldigt rolig om allvarliga saker.
    Jag läser den för den vidgar mitt perspektiv både språkligt och innehällsmässigt.

  4. ¨Att läsa vidgar perspektiv både språkligt och innehållsmässigt.¨Det var
    bra skrivit av Maria.
    Det finns ett allvar i detta område. Ett mått sorgsenhet sprider sig bland
    de som är insiktsfulla, men i den väcks hoppet, om en bättre värld, och
    här bryr vi oss verkligen om varandra. Vår omvärd förändras snabbt nu.
    Jag läser om asylprocesser- o har sträckläst Geller Tamas bok; De
    apatiska. Ngt journalistiskt språk men den gav ändå än upplevelse för mig,
    o vet Ni jag skall skriva lite om detta nu o jag får alltså fördjupa mig i
    krispsykologi o i beteendemedicin- stress och att hitta ett sätt att hantera
    sitt liv, samtidigt som jag får djupare insikt i språk o kognition o i att klara känslomässiga upplevelser.
    Vad jag är lycklig över att följa Din blogg.

  5. Älskar det här litteraturinslagen i bloggen.
    Göteborgs universbibliotek meddelar idag att African Writers series
    är tillgängliga- Literature Online ( LION ). Det gäller fram till 7/1 2011.
    Det blir Julläsning för mig- ¨lifestories , ¨real stories¨- vardagsskildringar
    om vanliga, ljuvliga och underbara liv, och om hur strävan mot dessa
    finns där hela tiden. Läkare mot gränser bjöd mig till nytt möte idag.
    Barnmorskan Mimasa bloggade från Afrika igår.

  6. I universitetsbiblioteket läsesal läste jag om; ¨The ability to judge emotional states ( ¨anger¨, ¨surprise¨, ¨sadness¨, and ¨hapiness¨)
    from the non-verbal components of speech ….¨
    Det var en studie från ; Department of Communikation Studies, Deparment of Psychiatry och Department of Zoologi. Det var tre underbara kvinnor med känsla och sinne ( det heter sense of coherence på
    engelska ) för sammanhang i vilket barn mognar socialt o värdemässigt,
    och hur kommunikation och relationer är det vi växer i tillsammans.
    Du Åsa var en av dessa kvinnor. Anade att en studie som denna fanns i
    gjord av Dig och den aningen växte till en sanning för mig idag. Det var
    en ljuvlig stund med läsning. Ett par aktuella artiklar publiserade i
    British Journal of Clinical Psychology nu under hösten gjorde mig också glad och gav mig tillsammans med en snabb omläsning av Din bok;
    Mindfulness i hjärnan lusten att ägna delar av mitt Jullov åt att läsa mer
    klinisk psykologi och neuropsykologi, o så jag skriver jag vidare om
    kognition och utveckling, samt på mina projekt om migration o Afrika.
    Alla dessa African Writers … Älskar de skönlitteraturinslagen i bloggen och
    hoppas att Du skriver snart igen ….

  7. Vad lycklig jag blev. Fick ett bra svar från en forskare som just disputerat,
    och jag var på disputionen och lyssnade in. Det handlar om fredsprocesser efter att befolkning har upplevt extremt våld och konflikt.
    Nu har vi en dialog om upplägg kring fördjupade studier med arbete med narrativ och ¨lifestories¨ i forskningsprocesen för att tränga in i erfarenheter, upplevelser och de strategier som människor utvecklar för att klara av tillvaron efter att ha upplevt våld och konflikter. En annan
    del av detta. En prof vid Karolinska Institutet har just handlett färdigt på
    en disputerad psykologavhandling vid Katastrofpsykiatrin i Uppsala -jag har studerat både psykologavhandlingen och den handledande professorns arbete.
    Denna prof vid KI har jag ev träffat en gång för länge sedan. Hon läste Guntrip då,åtminstone låg denna bok på hennes bokhylla- Guntrip
    en ngt lustig, men ganska tänkvärd psykoanalytiker med en sannolik
    egen inre problematik- men vårt arbete handlade om epidemiologi och
    redovisning. Hon håller nu efter alla dessa år på med bipolära depr., schizofreni och epidemiologi, och statistik , och är säkert en väldisiplinerad forskare. Hon gav alltid ett så glatt intryck.
    Tänk om jag kan hålla huvudet kallt- och tänka fokuserat- så kanske jag äntligen få i verkligt djup i mina kliniska studier o i upplägg för en projekt ansökan och till arbete som klinker i något sammanhang.
    Hur skall presentera detta vidare ? Vissa öppenhet för andra perspektiv
    och sätta in mina tankar i ett samhällsperspektiv ?
    Just insprireras jag av Din blogg Åsa- Läste om hur Du skrev om Manger
    och det som fanns om evolving Ideas, och skrev vidare på mina sidor
    om kognition. Att bli småkär och hålla fast vid något kanske leder vidare …
    Det nya året har börjat bra.

  8. Adică să le șterg comentariile și ce2nd vobsrec decent, sau să-i las să abereze și să nu le șterg deloc comentariile?Oricum, decizia mea e luată een ceea ce-l privește pe Adi. Legat de FLYING, mă mai ge2ndesc. El doar are carențe een ge2ndirea logică, dar pe2nă acum nu l-am observat să o ia pe miriște și să eenjure (dar poate mă eenșel și eemi arată careva contrariul).

Lämna en kommentar