Per Kornhall är biologilärare och tidigare aktiv inom Livets Ord. För dem som tror att upplysningens landvinningar – exempelvis idén att staten ska styras av förnuftet, inte av religiös dogm – är så inarbetade att vi inte längre behöver diskutera eller försvara dem kommer den här boken med ett skrämmande budskap: vi kan fortfarande inte slå oss till ro.
Boken skärskådar ”Intelligent Design” rörelsen. Innehållet är såvitt jag kan förstå initierat, det är skrämmande, och det väcker frågor som är svåra att besvara.
Hur kan det komma sig att vetenskapen kan väga så lätt för en del människor?
Varför kan buddismen och många kristna och muslimska strömningar anpassa sig till den kunskap som vi har nu, men som inte fanns tillgänglig för tusentals år sedan när de religiösa texterna skrevs? Varför väljer andra, mer fundamentalistiska kristna och muslimer, att avvisa den moderna vetenskapen och att istället tro mycket bokstavligt på sina gamla religiösa texter? Denna bokstavstro leder till att de uppfattar all vetenskap som inte stödjer texterna som fientlig och direkt farlig, och det är detta fenomen som Per Kornhall tar upp i sin aktuella och läsvärda bok.
Den största boven i dramat för de bokstavstroende har blivit vår kunskap om hur människan utvecklats, vilken ju talar emot att vi skulle vara skapta, kärleksfullt, i någon guds avbild. Här för Per Kornhall en mycket intressant diskussion om skolans roll, och om barn och ungdomars rätt till kunskap utan religiös censur…
Jag hoppas att den här boken kommer att väcka debatt, och att den kommer att läsas av många, både unga och gamla. Det är den värd!
”Skapelsekonspirationen” kommer i dagarna på Leopard Förlag, se även Per Kornhalls hemsida på www.perkornhall.se
Ordet konspiration ger ite underliga vibbar i boktiteln och jag undrar om det inte finns en risk för just klassiskt konspirationsteoretiserande hos författaren. Ämnet är intressant men jag får – och det kan vara en fördom medger jag förstås – lite känslan när jag läser om boken att Kornhall vill klumpa ihop alla som tror på ett intelligent upphov till livet till en mer enhetlig grupp än det är där alla syftar till 100% strikt bokstavstro i stil med tron på sex 24-timmarsdagars skapelse eller att meningen med boken kan vara att tron på intelligent ursprung bakom människan skulle kräva att man inte kan uppfatta en religiös text som delvis abstrakt/symbolisk även om det stora hela uppfattas som en bokstavsbaserad text. Det är ju trots allt inget enormt projekt att forska sig till att det långtifrån sägs vare sig i den hebreiska eller grekiska bibeltexten att människan är allänt kärleksfull utan snarare att vi tenderar att bli ganska hårda och långtifrån av naturen sunda figurer om vi inte kämpar emot och odlar våra bättre sidor aktivt.
Om man ska försöka vara absolut neutral och vara lite skeptisk mot dogmatiska yttranden i allmänhet finns ju också ganska klara inslag i de nuvarande biologiska beskrivningarna i ämnet människans utveckling som bygger mycket på en såväl optimistisk som snäv tolkning av de materiella fynden utifrån ett system som trängt taget är biologisk-filosofiskt i samma mening som det kulturella klimat på 1800-talet där den darwinistiska bilden växte fram. Åsikterna inom teoribildningen gällande de fossila inslagens mening och länkarna i kedjan har fyttats om så många gånger så att knappt något är kvar i samma byggnad som Darwin satte ihop och det tycks ju inte finnas en enda av de menade förfäder som grävts fram som man inte senare antingen sagt att de inte var våra förfäder alls eller som flyttats om till hyllan för vad man menar vara möjligen avlägsna släktingar, viket gör en ganska skeptisk till varje dogmatiskt och entusiastisk nytt utrop om de anatomiskt mer orakade förfäderna. Tycker liksom de mest intensiva hävdandena på den kanten klingar ungefär lika stelbent och intolerant som ytrandena av de mer stelbenta av kreationisterna a la amerikansk fundamentalism. Men absolut, vetenskapsfientlighet är dumt. Jag tycker bara det borde framhållas att vetenskapsmän precis som andra är människor och att forskning precis som allt annat präglas och uttrycks av de människor som sysslar med den och att tolkningar och skisser är en stor del av den vetenskapliga processen lika väl som att den i viss mån alltid bygger på vissa filosofiska grundteser om syftet och värdet i det som görs. Forskningen och de – om än minutiöst frampillade – teorierna ger en bild och ett (eller snarare ett antal) perspektiv men det är fortfarande någon som målar bilden och det finns fortfarande en duk med en eller annan viss struktur som väljs för att den ska målas på. Jag tror forskningsvärlden skulle vinna på mer ödmjukhet och självdistans ibland lika väl som att hyperbokstavstroende behöver en mer av den varan, bristen på ödmjukhet skapar alltid märkliga klyftor och motsättningar där de ofta inte ens behöver finnas.
Men nu har jag tänkt mig trött igen så jag ska sluta stapla ord på ord. Men ämnet kändes värt några rader.
/J