Tala om trollen…

a_06_cr_mou_2a.jpgI eftermiddags läste jag “Social Decision-Making: Insights from Game Theory and Neuroscience” av A. Sanfey et al., Science 318, 590, 2007. Där dök begreppet common-reward metric upp. Det verkar betyda att när hjärnan utvärderar olika sorters positiva konsekvenser av en given handling omvandlas de till en slags gemensam valuta. Först då går det att välja mellan exempelvis ett alternativ som är kul men som kostar pengar, och ett alternativ som ger plus i plånboken men som är tråkigt eller skrämmande.
Plötsligt vaknade hjärnan till – det här är relevant för den kommande boken, jag fick i alla fall lust och kraft att tänka, kanske kan jag få ngt skrivet i kväll.
I bild: Striatum i grönt och orange, där finns bland annat vårt belöningssystem. Bild från thebrain.mcgill.ca.

2 svar på ”Tala om trollen…”

  1. Hej Åsa!
    Jag har just läst Smärtbäraren, för andra gången. Den första
    var en jättebra inläsning på CD och andra gången, boken.

    Jag har läst och tittat på din hemsida, och är imponerad över
    dina sidor och dess innehåll.

    Jag undrar, eftersom du är psykiater, hur mycket man vet
    om den mänskliga hjärnans kapacitet, eller sårbarhet?

    En av mina favoritfilmer (om man nu kan säga så) är
    “A beatiful Mind”, om matematikern John Forbes Nash Jr
    som trots sin sent diagnosterade schizofreni kunde studera
    och till slut få ett Nobelpris för sina omvälvande teorier
    om teoretiskt ekonomiska sammanhang.

    Var hans arbete ett resultat av hans vilja, ihärdighet
    och intresse, eller hade (har) hans sjukdom påverkat
    det? Vad tror du?

    Med vänlig hälsning
    Tom Johansson
    Tidaholm

  2. Hej Åsa!
    Jag läste Smärtbäraren för ett tag sen och den gjorde stor skillnad i mitt liv. Efter den kunde jag sätta punkt för ett långt (56 år) livs ansvarstagande för andra familjemedlemmar. Jag är väldigt nyfiken på vad det var som fick dig att skriva den. Egna erfarenheter eller klienters. Samtidigt som den är skrämmande påminner den om en verklighet som varit min. Vore intressant att diskutera dessa fenomen med dig hälsar
    Anette som sakta men säkert försöker lämna smärtorna bakom sig.

Lämna en kommentar