Seminarier – Afrika x 2.

Igår var jag på två mycket olika seminarier. Det första hette “Finns det ett afrikanskt minne?”. Det var ett samtal mellan den Togofödde författaren Edem Awuney (bild 1) och den kamerunske rapparen Steeves Sassene (bild 2), som är bosatt i Stockholm.

images
Första frågan de fick var ifall de gillade att betecknas som “auteurs francophones”. På det svarade Steeves ja, att för honom var det språket, franskan, som höll ihop honom som författare. Edem svarade nej, han ville inte kategoriseras på det sättet, han ansåg att språket inte gärna kunde vara det viktigaste i hans författarskap. Och så fortsatte det med väl genomtänkta och intressanta frågor från Françoise Sulle och Christophe Premat som höll i seminariet.
untitled
De talade om minnen, om identiteten som måste byggas, om exilen som ger minnen kraft, om att skildra anonyma offer efter en massaker, och att humanisera dem alla genom ett ge ett enda ett namn.
Oerhört givande – Tack!

Seminarium två hette “Vart gå Afrika?”. Journalisten Richard Dowden (bild 3) berättade om sin nya bok. Han tröttnade på att bara få skriva om katastroferna i Afrika, fick inte skriva artiklar om något annat därifrån, och skrev därför en bok om allt hopp han ser på många ställen i Afrika. Han påminde om att det inte var så länge sedan Europas stater krigade mot varandra, och han tror att en växande medelklass kommer att skapa större politisk stabilitet i många afrikanske länder.
images
Jag kände igen mig i hans önskan om att skildra den afrikanska vardag som pågår och som sällan uppmärksammas – det var ju ett av mina mål med de två senaste kriminalromanerna…

3 svar på ”Seminarier – Afrika x 2.”

  1. Lyssnade in en brittisk professor igår när han
    opponerade mot en avhandling vid Institutionen
    för Globala Studier. Den handlade om minnen
    efter krig- Remembering and forgettning after war.
    Narratives of truth, justice and reconciliation ….
    Alltså ett så viktigt avhandlingsarbete o han sa mycket
    bra om den, men sa också; ¨I want stories¨…¨lifestories¨…
    ¨what did you do with all the stoff¨- datamaterialet alltså.
    Vi anade och förstod att berättelserna fanns där, men
    de stod inte på sidorna i avhandlingen. Under Afrikaseminarierna
    fick vi mer berättelser, och i de småromaner vi läst om har vi nått fördjupad förståelse för allt. Jag tänker just nu på intersubjektiv
    truth- each others narratives, senare i em skall läsa prof Rutters bok
    i psykiatri- den finns nu som e:bok. Dessa britter kan vara så bra.

  2. Tillägg; Den professor som opponerade på avhandlingen heter förövrigt
    Andrew Rigby- Centre for Peace & Reconciliation Studies / forgiveness,
    peace, reconciliation & non-violence.

    Vilken underbar helg med läsning av dessa fantastiska britter.

  3. Har fortsatt att ägna helgen åt dessa fantastiska britter. I prof Michael
    Rutters bok fanns så mycket att jag valde att fokusera på delar av
    kapitlet om psychological assessment i clinical settings. Det gav fördjupning åt mina teoristudier o kopplingar till tankar om kognition
    och intersubjektiva narratives- och narratives of truth, justice and
    reconcilliation. I kapitlet om Psychopathology i Refugee and Asyl Seeking
    fann jag att det finns ett oerhört behov av fördjupade studier och inte
    minst vad gäller flyktingpopulationer från Afrika.
    Hann också läsa lite ur Rutters kapitel om olika psykiska sjukdomar som
    t ex bipolär sjukdom.
    Avslutar min brittiska helg med att höra några inspelade ¨timeless
    classics¨ med selected short stories av några brittiska författare och så
    läser jag lite Doris Lessing.

Lämna en kommentar