Ett fönster med oroande utsikt…

terapeuten
En bok kan betraktas som en utsiktspunkt, ett fönster mot omvärlden såsom den ser ut när någon annan ser på den. Jag har just stått inför en oroande utsikt: jag har läst “Terapeuten” av Anette Nyman (Norstedts, 2009).
Boken är självbiografisk och beskriver hur en välutbildad kvinna dras in i en sektliknande alternativmedicinsk verksamhet där 20 kursdeltagare betalar 27 000 kronor per vecka (det blir 540 000 kronor in). Behandlarna arbetar dygnet runt utan egentlig lön, de får istället små skattebefriade “utbildningsbidrag” plus kost och logi, övertidsersättning verkar inte finnas på kartan. En del av de hårt arbetande medlemmarna är långtidssjukskrivna, och finansierade av skattebetalarna.
Bokföringen är i oordning, ledaren karismatisk, gränslös och sårbar (han och “terapeuterna” slutade ha sex med kursdeltagarna först efter ett klagomål från en tillsynsmyndighet).

Och in i detta dras huvudpersonen, helt okritiskt. Analysen av hur detta kunde ske ser jag som en av bokens många styrkor. Det finns fler (bortsett från att den är välskriven), läs själv!
Titeln är väl funnen. Dels beskrivs ledaren – “terapeuten” som har skapat det emotionella rum som kursdeltagarna betalar så dyrt för att få träda in in, dels är det författaren som själv blir “terapeut”, stöpt i ledarens avbild. Vilken av dem är det titeln syftar på? Går de att skilja ut från varandra?
Berättelsen kan få håret att ställa sig på ända på vem som helst – skräckförfattarna har fått en konkurrent att räkna med!

Det som skrämmer mig mest är det allmängiltiga i den här berättelsen. Det finns många som vill leda som envåldshärskare, ännu fler som vill ledas. När de möts och ger varandra det de vill ha (ledaren behöver lojalitet, underkastelse och beundran; den ledde en gemenskap, ett “vi” att sjunka in i, en stark ledare som har alla svaren) då kan vad som helst hända. Den ledde tar inte längre eget ansvar för sina handlingar, alla som inte delar ledarens syn på världen blir fiender att försvara sig emot, ibland med alla medel.
“Läketorpet” (fingerat namn) är tyvärr inget enskilt, udda fenomen – hade det varit det hade det bara varit ett obehagligt kuriosum – det är för mig ytterligare ett exempel på en farlig socialpsykologisk process som kan uppstå var som helst – utbildning skyddar inte, pengar skyddar inte, oroliga vänner och anhöriga skyddar inte.
Jag tror däremot att insikt i processen skyddar, och därför ser jag Anette Nymans bok som angelägen. Jag hoppas att den blir läst av många – både dem som befinner sig inom någon sekts magnetfält, och dem som är utanför.

Till sist blir jag riktigt arg ifall mina skattepengar finansierar sjukskrivna men arbetande, otillräckligt utbildade “terapeuter” som kan göra stor skada; att försäkringskassan (våra gemensamma medel igen) skickar lidande människor till dyra behandlingshem som ger enorma vinster till ledningen, men som inte behöver redovisa och utvärdera sina verksamheter på något professionellt sätt.

Anette var nyligen gäst hos Malou v Siwers, tillssammans med Martin Ingvar och
Du kan se programmet här:http://tv4play.se/aktualitet/efter_tio?videoId=1.1267992&renderingdepartment=2.34727

46 svar på ”Ett fönster med oroande utsikt…”

  1. En kurs i databasadministration kostar 45.000 för en vecka. Och det betalar man om man vill lära sig om databaser. 30.000 för en kurs man valt att gå för sin egen skull, för boende, mat och vacker miljö i en vecka. Skulle det var dyrt? Tycker inte jag. Folk i allmänhet kräver att allt ska vara gratis – det är inte att ta ansvar. Anette Nyman tog ju inte heller sitt ansvar, när hon lät sig dras med i något hon inte gillade. Det är ju inte så svårt att räkna ut vilken kursgård det rör sig om – hon gör sig bara löjlig när hon låtsas skiva om något påhittat . Bättre om hon hade tagit bladet från munnen och konfronterat ledningen på den kursgård det gäller. Nåväl Nyman gav i alla fall inte ett trovärdigt intryck där hon satt i soffan och försökte se intressant ut. Tur det. Så förstör hon inte för fler människor.

  2. Om 30 000 är dyrt eller ej beror, tycker jag, i hög grad på vilka utgifter kursgivaren har. Den som ger en kurs som kräver stora resurser (operationssal, kompetenta medarbetare, investeringar i utrustning, ett flygplan ifall kursen är i fallskärmshoppning) måste ta ut en högre kursavgift av deltagarna än någon som ger en kurs utan sådan fördyrande ingredienser.
    Vad är då rimligt? Hur stor vinst ska kursgivaren kunna ta ut? Om alla betalar ur egen ficka kan marknaden få avgöra – om det går att ordna en billig kurs och sälja den dyrt är det ju ett bra drag, affärsmässigt sett. Problem blir det för mig först när det är försäkringskassan som ska betala.

    Jag hoppas att de nuvarande anställda på “Läketorpet” faktiskt är anställda, att de är försäkrade och får pensionspoäng och att ingen av dem är sjukskriven och arbetar utan försäkringskassans kännedom.

    Jag hoppas att vi snart kommer att kunna undersöka en “terapeut” på samma sätt som vi undersöker en hantverkare: F-skattesedel? Rimligt avtal med arbetsgivaren? Rimliga arbetstider?

    Till sist: när försäkringskassan köper kurser tycker jag att vi har rätt att kräva att den behandling som ges dels vilar på rimlig grund, dels har visat sig vara ofarlig, och till sist att den även visat sig ha varit till nytta på sikt för tillräckligt många deltagare.

  3. En vecka med logi och mat, läkare, terapeuter och handledare (=medmänniskor som finns till hands just för mig) låter inte som något jag skulle förvänta mig att betala bara ett par tre tusen för, tycker jag. Men folk är så vana att allt ska vara gratis. Självklart ska det finnas en insyn. Men gör det inte det då?

    Lite krasst: Med tanke på hur illa skolmedicinen klarat sitt uppdrag att ta hand om personer med missbruk, depressioner och lindrigare problem, så är det ju konstigt att samma skolmedicin tycker sig kunna avgöra vad som hjälper en människa. Marint Ingvar satt och tjatade om “uppenbara” företeelser (han måste ha sagt det ordet minst 25 g) under hela intervjun. Men om det nu är så uppenbart – varför får då folk inte den hjälp de behöver av hans kolleger?

    Och en rimlig grund? Vad är det? En roman låter inte som den bästa källan för att avgöra det i alla fall. En början kan ju vara att läsa vetenskapliga dokument, i stället för att förlita sig på en populärvetenskaplig roman författad av en förfördelad för detta medarbetare. T.ex. följande Lic.avhandling:
    http://diss.kib.ki.se/2009/978-91-7409-356-8/

  4. Att människor utvecklas skrämmer alltid! Att gå steg ett på ”Läketorpet” är kanske som att gå 10 år i traditionell terapi. Vad kostar 10 år i pengar, tid och lidande? Jag hade inte orkat leva vidare utan de insikterna jag fick under den här veckan och jag vet att jag är långt ifrån ensam! Det är tragiskt när människor förtalar och sprider lögner om ett sådant ställe. Att påstå att det är en sekt är så urbota dumt så jag hittar inte ord! Slå upp definitionen i en ordbok! Inte ett enda kriterie stämmer! För den som är seriöst intresserad av att sätta sig in i vad som verkligen gäller, så finns faktiskt relativt enkla lösningar; ”Läketorpet” är ett AB – årsredovisningen är offentlig och kan granskas av vem som helst. Processen på ”Läketorpet” är (mig veterligt) en av de få alternativa processer som är granskad rent vetenskapligt – rekvirera avhandlingen därifrån eller från Karolinska och läs!

  5. Att människor utvecklas är vackert och nödvändigt Jag har själv för ett antal år sedan gått steg 1 på “Läketorpet”
    För min del var det en upplevelse som jag inte vill vara utan, men jag tror inte att den nämnvärt förändrade mitt liv. Jag fick vissa insikter om mig själv som jag sedan har bearbetat så gott jag kunnat på egen hand genom meditation, yoga och även traditionell terapi.
    Vad jag minns är att jag under kursens gång vid flera tillfällen kände mig kritisk till kursledningen. Bl a skälde grundaren offentlig redan första dagen inför oss alla ut både en av sina egna terapeuter och en kursdeltagare för företelser som i mina ögon var bagatellartade.
    Terapeuten för att hon hade tröstat en deltagare och på så vis hindrat en djupare insikt (enligt grundaren för Läketorpet) och deltagaren för att han hade skickat in sin levnadsbeskrivning för sent.
    Jag upplevde detta oetiskt.
    Under den första övningen som också beskrivs i boken, där man lutar sig bakåt och ger ljud kom ledaren fram till mig och nöp mig i mina blygdläppar och sa att jag hade blivit utsatt för någon form av incest. Jag upplevde detta som kränkande, inte orden, men att bli nypt i mitt sköte när jag står bakåtlutad och helt oskyddad.
    Under veckan hände flera incidenter som jag kände obehag inför och för min del blev det inga fler kurser.
    Jag undrar också hur Anders Åhström är så säker på sin sak när han skriver att Anette Nyman sprider lögner och förtalar. Det är stor skillnad på att ha gått några enstaka kurser och att i flera år ha arbetat och levt på “Torpet”
    Anette Nyman säger i intervjun med Malou att det tog henne flera år att se avigsidorna. Avigsidor som man inte fick tala om om man ville jobba kvar på”Torpet”
    Dessutom är jag inte alls övertygad om att dessa terapeuter skulle ha ett större hjärta än någon annan människa. Däremot vet de av erfarenhet vilka reaktioner som kan väntas och hur det ska bemötas. Der är deras uppgift helt enkelt.
    Sanningen finns inom oss och alla försök till att leta efter den utanför oss själva krånglar bara till det.

    Vänligen Arja Sotala

  6. Det finns en risk att en sådan här diskussion urartar till pajkastning och tävling i vem som varit med om mest positivt eller negativt. “Jag har minsann blivit illa behandlad”… “Jag har minsann varit med om något bra”….

    Anette Nyman vill hämnas på en kursgård och skriver en bok, Fine. Hon gjorde ett felaktigt livsval och sålde allt hon ägde för något hon sen inte gillade. Trist. Hon hittar på ett namn på kursgården fastän alla vet vilken hon menar. Fegt. En känd professor läser boken okritiskt och bloggar om det. Oerhört.

  7. Till Johan:
    Jag har recenserat en bok.
    Jag har aldrig påstått att jag kan ta ställning till hur väl författareans skildring överensstämmer med någon objektiv verklighet. Varje författare måste sovra i sitt material, beskära sin bild. Anette Nyman vill undersöka en process hon har gått igenom, och därmed kommer bokens fokus att ligga på andra företeelser än dem en annan person hade valt att lyfta fram. Jag tror inte att någon som läser boken kan vara omedveten om detta.
    Jag vet absolut ingenting om verksamheten idag, och har inte heller påstått att jag gör det. Att jag hoppas att de anställda, där och överallt, har rimliga och lagliga anställningsformer idag är inte en anklagelse mot den nuvarande verksamheten, men jag har träffat en hel del patienter som utnyttjats som rättslös arbetskraft medan de varit sjukskrivna (nej, jag har ingen anmälningsplikt om detta som läkare). Detta är fel både mot den som arbetar i stort sett gratis, och mot oss som betalar.
    Bristfälligt utbildade kirurger och terapeuter kan orsaka stor skada oavsett vilken ram de arbetar inom, och de kan vara oförmögna att reparera skadan när den väl är ett faktum ( i motsats till mer kompetenta kirurger o terapeuter som också gör misstag ibland, men som oftast förmår reparera skadan).
    Jag tycker att vi kan jämföra terapi med medicinsk behandling: om det dyker upp ett nytt preparat på marknaden som är till mycket stor hjälp för 99% av patienterna., men som leder till att ungefär en på hundra blir mycket sämre, så kommer det preparatet inte att få säljas.
    Jag har aldrig ifrågasatt att många människor kan få ut en hel del av den typen av behandlig som – om jag har förstått rätt – “läketorpet” erbjuder. Det finns många sätt att aktivera starka känslor, problemet uppstår när personen vars känslor dras igång inte orkar med det hon/han upplever.
    Jag har tagit emot ett antal patienter på psykiatriska akutmottagningen som blivit psykotiska eller akut suicidala efter liknande övningar, jag har träffat fler som mått sämre efter en mycket dyr “kurs” än de gjorde innan, och jag har träffat personer som i likhet med Anette Nyman varit facilitatorer/behandlare/terapeuter och som är skultyngda av det de varit med om, och utsatt andra för.

    Mina kommentarer är reflektioner över Anette Nymans berättelse. Den bakgrundskunskap jag använder när jag läser har inget med “läketorpet” att göra (jag är ingen grävande journalist), däremot med mina egna erfarenheter av människor vars berättelser på olika sätt tangerar Anette Nymans.

  8. Har precis läst “Terapeuten” och anade redan efter första sidan att det handlade om Mullingstorp.
    Tyckte boken var lättläst och spännande – förstahandsupplevelser i stängda världar är nästan alltid det – och lite väl snabbt självjustifierande på slutet om varför den skrivits (tycker gott det räcker med att här fanns en historia att berätta). Så efter avslutad läsning gick jag ut på nätet för att läsa lite mer om Mullingstorp då boken väckt min nyfikenhet.
    Men oj, vad det blev farsartat!
    Redan att trilla in på denna sidan och läsa läkaren Johan Sällströms bevisavkrävande mästrande av Åsa Nilsonne . Herrgud, hon har läst en bok och skrivit om den på sin blogg! Inte upphöjt den till SANNING! Varje vettig människa fattar ju också att han har starka yrkeskopplingar till Mullingstorp och talar i egen sak. Sen att följa länken till reco.se en annan läsare så generöst givit och se hur många superlativsprängda testemonials som lämnats den senaste veckan. Vad har ni gjort? Ringt alla som gått på Mullingstorp och bett dem skicka in rödglödgade försvarstal? Det blir inte så lite fånigt. Snälla Mullingstorpare, tagga ner! Nu beter ni er som en kränkt sekt som försöker ta kontroll över sociala medier. Och det gör ni inte skickligt. Inte skickligt alls….

  9. kristina: Så att recensera en ok betyder inte att man värderar något, då? Läs recensionen ordentligt! Det är väl inte svårt att förstå att den kan skada en verksamhet och att den faktiskt är otroligt oreflekterande för att komma från en professionell person som jobbar inom “branschen”.

    Åsa Nilsonne har väl också räknat ut vilken kursgård det handlar om. Och hon skriver: “Till sist blir jag riktigt arg ifall mina skattepengar finansierar sjukskrivna men arbetande, otillräckligt utbildade “terapeuter” som kan göra stor skada; att försäkringskassan (våra gemensamma medel igen) skickar lidande människor till dyra behandlingshem” Är inte det ett statement, så säg!

    I en kommentar senare skriver hon “Jag vet absolut ingenting om verksamheten idag”. Det hade väl varit ärligt att skriva just detta i recensionen också! Det hade kanske hjälpt lite. Som det nu är hjälper hon med liv och lust “Läketorpets” belackare.

  10. Vad ni än säger som har varit på “Läketorpet”, så framstår ni mer och mer som en grupp (sekt) som känner er utanför och ifrågasatt och därför måste försvara er med näbbar och klor. Alla andra som inte varit där är för dumma för att förstå sitt eget bästa och vet inte vad äkta kärlek är. Det är i alla fall så en utomstående, som jag, uppfattar det. Ni säger att ni inte är en religiös grupp men ni bygger ju er verksamhet på EN mans idéer. Sedan har ni bara reviderat dem lite, precis som alla religioner. Vad är det som säger att just era metoder är de rätta? Även om några hundra eller t.o.m. tusen säger att det var fantastiskt på er kursgård, betyder det ju inte på långa vägar att alla tycker det och att ni gör rätt.

    Det bästa är väl om var och en väljer sin egen väg utan att skada någon annan och att man kan mötas med kärlek trots att man inte är av samma åsikt.

    Är jag en konstig människa om jag är lycklig och älskar livet, trots att jag drabbats av många tunga sorger genom åren? Jag har ju inte varit på “Läketorpet” 🙂

    Sedan förstår jag inte riktigt hur Kim kan hänvisa till en “vetenskaplig” avhandling författad av en anställd på “torpet”, när han i första andetaget ifrågasätter, i hans ögon, en roman skriven av en också tidigare anställd. Måste man vara läkare för att vara trovärdig?? Är det titeln det hänger på?

    Vad jag skulle vilja se är flera helt opartiska avhandlingar om detta “läketorp”.

  11. Jag tror det finns en vilja hos läketorpet att hjälpa och bota mäniskor. Att anhöriga deltager är en nödvändighet till trygghet. Helt klart att man får ett religöst system med sig i behandlingen. Denna tanke att man är helt fri. Kan vara ett fel.Har någon i historien under sin levnad varigt helt fri?Jag vet ingen?Men det låter spännande att deltaga. Kärleken och viljan fins hos läketorpet. Men frågan är kan man använda kunskaperna man på läketorpet lärt. I sitt arbete i familjen mäniskor runt omkring sig i samhället.Mäniskan är inte född till kursmäniska kurs på kurs.ERMON

  12. Jag är helt utomstående och har aldrig hört talas om mullingstorp men är starkt kritisk till all alternativmedicin. Att läsa detta blogginlägg med tillhörande kommentarer låter mig göra två saker väldigt snabbt. Dels ta sida med Åsa i en kritik mot att låta våra gemensamma pengar gå till dylika verksamheter. Dels få mina fördomar bekräftade att personer ur de 99% där verksamheten faktiskt har hjälpt är otroligt känslomässigt bundna och således agerar högt och ljudligt på nätet som försvarare av aktuell alternativmedicin. Tyvärr verkar inte den procenten som det går åt helvete för vara tillgängliga för blogginlägg? Vad händer med dessa?

  13. Jag tänkte fråga dig Åsa Nilsonne vad du tycker om Arthur Janovs primal center.Är inte Primal Center mera focuserad på barndomen än Läketorpet är.Enligt läketorpet har vi chakrasystem left på tidigare planeter tidigare liv. Men även en tanke att barndomen påverkar oss. Jag frågar dig som psykiater om inte Janovs metoder är individuell medans Läketorpet är mera en kollektiv tanke?

  14. Till Ermon.
    Jag är inte tillräckligt insatt för att jämföra Primalterapi (fast i alla fall ett inslag som beskrivs i Anette Nymans bok liknar primalterapins “återfödelse”) med den metod som används på “läketorpet”. Ytligt sett är väl likheterna att de har byggts upp av karismatiska ledare som vill verka på egen hand, att den bakomliggande teorin är “hemsnickrad”, och att de aktiverar mycket starka känslor hos de deltagande.
    Jag överraskas av en detalj: mestadels är det kvinnor som kommenterar mina inlägg, såvitt jag kan se är ingen kvinna hitintills som har lämnat en kommentar av typen “bästa jag gjort i mitt liv”.
    Hur hade primalterapin, eller “läkatorpets” verksamhet sett ut om de hade drivits av kvinnor? När Marsha Linehän skapade DBT byggde hon metoden på respekt och förståelse. Hon strävade efter att utjämna maktbalansen mellan behandlare och behandlad så mycket som möjligt, hon öppnade för ktramar, presenter och såg det värdefulla i att terapeuten kunde få berätta om sig själv….

  15. Åsa jag menar att bägge både Janov och läketorpet menar att barndomen är i focus.Men att Janov är ateist Och läketorpet är troende på ett österländskt system. Men jag tror att sanningen är induviduell. Men jag tror att Janovs metod till en egen sanning barnet hos pacienten är sann. Men att livet är en evighet klarar inte Janov av.Problemet är att man blandar vad jag förstår in i läketorpet att mäniskan är helt fri som en kollektiv tanke.Janov kan ha rätt om barndomen utifrån en världeneutral enskild grund.Inte utefrån en troendes grund.Men bägge kan ha rätt.Och en kvinna tillåter sig inte att bli en ledare.Jag tror att i kvinnans natur fins det en tanke om att hon vill inte i första hand styra.Utan hon vill betrakta vad som händer med hjälp av mannen.Men det inebär inte att jag ser kvinnor som lägre.Utan jag ser dom som en del av skapelsen.Men jag ser skildnaden.Det fins ingen skildnad att man som man kvinna kan öppna upp.man kan som man vara öppen för kramar och öppenhet.Samt att vara sårbar.Jag tror att kvinnor och män kan öppna upp för varann och att de inte är objekt utan att de ser.Men att naturen sätter gränser mellan män och kvinnor som vi aldrig kan förstå oss på därför att vi är jämställda.Ermon

  16. Jag tror att psykoterapi handlar om att se och om att lämna det gamla.Detta är grunden men det behöver inte inebära att jag lämmnar det gamla i skrik utan i förståelse om mig själv och andra. Ermon

  17. Mullingstorp drivs enligt manlig hierarkisk och målinriktad struktur,åtminstonne steg 1 som jag var på under Bengt Sterns tid.
    Det mesta handlade om att agera ut och prestera samt konfrontera.

    Som kvinna plågades jag av en stark inre kritiker (animus) som jag hade identifierat mig med och trodde var sanningen om mig.
    Den kritikern fick mycket näring under kursen, jag dömde ut mig själv för att inte prestera tillräckligt, inte vara i min facist, mitt offer, min ilska…..lika bra och mycket som de andra deltagarna.
    Det hela kulminerad den sista dagen när Bengt Stern bedömde mig som så pass oförlöst från min smärta att jag borde gå om hela steg 1.

    Tack och lov var jag ändå så pass klar att jag inom mig frågade vad han hade för rätt att sätta sig över mig på detta sätt och också undra om pengarna spelade någon roll.
    Ingenting äkta i ett sådant förhållningsätt enligt mig.
    Jag känner mig trots det inte som en cynisk, ironisk och avståndstagande människa. Inte heller har jag överdrivet behov av att skydda mig. Jag är den jag är.

    Vänligen Arja Sotala

  18. Jag tror att läketorpets grundare i sinna böcker lovade att pacienten inte behöver äta antidepresiv medecin.Detta tror en del är rätt och de lider i åratal istället för en lindring.Jag har en fråga är läketorpets kurslitratur trovärdig då de hävdar att all medesinering är onödig.Går det att andas ut en depretion jag frågar dig detta Åsa.

  19. Jag blir så upprörd att jag måste skriva ett inlägg i denna debatt, innan jag hunnit läsa alla kommentarer. Kims resonemang om prisavgiften på kursen är befängd. Vi har betydligt billigare alternativ där terapeuterna är proffessionella samt har gjort en egen inre utveckling. Inte “rider” på andra människors smärta endast för ekonomiskt vinning. De “rider” inte heller på att “utan mig” så är du ingenting, en nolla och ditt liv har inget värde och troligtvis så dör du inom kort”. Jag vet inte om Kim var med på Bengt Sterns tid? I alla fall var det väl ingen hemlighet då att Bengt Stern skröt och skrävla om “ju dyrare, ju bättre”. En fasad, en mask som enl. Bengt Stern visade på människors “dumhet”. Jag skulle inte säga något om “alla” dessa människor som arbetade dygnet runt på kurserna samt passade upp Bengts alla nycker själv fick betalt. Nej, det fick vi inte, vi fick betala för att assistera. Skuld och skammen över sin egen smärta gör att vi människor “står ut” med övergrepp av alla dess slag. Jag kan tycka att det är upprörande att i “i maktposition som terapeut” är det lite väl magstarkt och kalkylerande att “suga” ut allt från människor i behov. Bengt Stern var kanske inte den mest friska människa jag mött, men han var ett geni. Nu vet vi ju alla att “genier” inte alltid står för de mest sunda mänskliga beteenden. Bengt var också en tyrann, som styrde detta med en järnhand. Pssade det inte så sparkade han ut folk efter behag. Ringde tillbaks dem dagen efter. Allt för att “manipulera” det känslommäsiga tillstånd vi befann oss i och var så vana vid från trasiga hemförhållanden. Kurserna har säkert varit en bra “isbrytare” för många människor, men att inte kunna vara öppet kritisk mot Mullingstorps baksida är befängt. Vem skyddar du, Kim, och varför? Att det nu bedrivs av en kvinna, som enligt mig, är mer “skadad” än de flesta som söker sig dit. Rykten talar om alkoholproblem och fester som spårar ur. Hur kan detta få kosta oss en enda krona undrar jag? Liknelsen med en kurs i databassystem vet jag inte var du vill komma med? Troligtvis skadar datakursen färre människor och du har nog större chans till ett vettigt arbete efter en sådan kurs än på “Mulle”. Efter en kurs på Mulle är människor än mer “trasiga”. Jag har gjort det mesta inom kursande i både Sverige och övriga världen. Aldrig har vi behövt ha en läkare på plats i kurslokalen. För mig talar det sitt eget tydliga språk varför Mulle har alla dessa mer eller mindre köpta läkare där. De vet att kurserna är skadliga, för tuffa, och de har läkare endast för att skydda sig vid ev skador. Nu skickar jag in detta och kommer säkert få mer luft efter jag läst övriga inlägg.

  20. Ingemar! Vem lovar alla pengarna tillbaka? Vid missnöje? I så fall är vi nog rätt många som kan tänka oss inkassera en och annan krona vi blivit blåsta på. Vem vänder jag mig till?

  21. Jag fortsätter läsa era inlägg och er kritik gällande Åsa Nilsonne recension av “Terapeuten”. Varför ska Åsa Nilsonne ta hänsyn till Mullingstorp som verksamhet i sin recension? Vet ni! Bengt Stern talade om civilkurage. Civilkurage var hans signum. I alla fall så länge vi böjde våra huvuden och kysste hans fötter, men “civilkurage” utanför hans “formel” var inte acceptabelt. Prata om att detta hände för flera år sedan, och att verksamheten nu ska ha blivit så mycket bättre. “Terapeuten” är Anette Nymans sanning, som jag förstår boken. Hennes upplevelse av Mullingstorp. Jag har djupaste respekt för hennes bok, och jag kan inte för mitt liv se att syftet är hämnd med tanke på det arbete Anette Nyman ändå lagt ner för att skydda peronerna och “läketorpets” identitet. Att vi alla som varit på Mullingstorp känner igen oss i boken, kanske säger mer om sanningen i boken än om att det skulle vara en hämndlysten Anette Nyman. Om Bengt Stern ser det vi gör nu, skulle han applådera. Han skulle älska att hata Anette Nymans bok. Han skulle ränna omkring och skrika så det ryker ur hans öron, men i sitt hjärta skulle han förstå Anette Nyman och respektera hennes bok. Boken är CIVILKURAGE!

  22. Erfaren Kursare: Jag är van att betala för mig och går ofta olika kurer i databaser och annan teknik. Om jag tycker det är ok med et pris på närmare 30.000 för en vecka där man tar hand om sig själv så är det väl upp till mig. Hur kan det vara “befängt”? Vilket trams! Ännu tramsigare är det att påstå att Nyman lagt ner arbete på att skydda Mullingstrps identitet! Det kan man väl räkna ut med aschlet utan att ha varit där!

    Jag har inte varit med på Bengt Sterns tid. Han var säkert en stor skit på flera sätt. Men att skriva en bok om den tiden och faktiskt få det att låta som att det går till så fortfarande – vilket Nyman gör utan att skämmas – och inte vara klar över att det gått några år och att tiderna förändras i ALLA skolor och terapier, det är ju ohederligt. Lika ohederligt är det att skriva en recension om detta, något utan bakgrundsfakta.

    BTW: man inte avfärda en avhandling som icke vetenskaplig för att författaren har erfarenhet av det man skriver. För att något ska få läggas fram i vetenskapliga sammanhang finns vissa kriterier.

    BTW2: Jag skyddar ingen utom mig själv. Det förekommer en massa jävla skitsnack om Mullingstorp och det tycker jag är förbannat orättvist och obehagligt och då reagerar jag. Har du problem med det? Att kritisera baksidorna i en verksamhet är helt ok. Men att Anette Nymans bok skulle vara något annat än hämnd. Det är befängt. Varför skriver hon den? För att upplysa oss andra och varna oss? För något som har hänt förut, eller?

  23. Att läsa vad Kim skriver gör mig bara mer övertygad om att Mullingstorp är mer sektbetonat än jag först kunde föreställa mig. Retoriken är skrämmande lik sektmedlemmar som blir kritiserade utifrån.

  24. Kim: Ursäkta mig, men du resonerar som om du hade huvudet under armen. Om du inte var med på Bengt Sterns tid, hur kan du då veta att det som pågick då inte pågår idag? Jag blir så glad av det PT och Kevlar skriver i sina inlägg. Jag kan säga att jag var med på den tiden, väldigt mycket med. Jag kände Bengt Stern väldigt väl. Även hans fru, som förövrigt gifte sig med Bengt Stern på hans dödsbädd. Jag vet att stor del av det som pågick under Bengt Sterns tid pågår även nu. Jag antar att vi människor ser det vi vill se, och en del ser vi först långt senare. Kim, jag tror även din tid kommer. Personligen har jag varit på de flesta kursgårdar så jag vet inte hur du resonerar när du skriver att det är så självklart att det handlar om Mullingstorp. Endast en invigd vet, och det säger ju det mesta. Som sagt, även en läkare har sin “blind spots”, de är väl också människor. Vad säger en avhandling?

  25. Alla verksamheter utvecklas..?Verksamheten på Mullingstorp utvecklas…? Ja, frågan är kanske om det sker till det bättre eller det sämre. Om det på Mullingstorp sker till det bättre så borde ju kursdeltagandet öka, kurserna utökas. Så har inte skett…tvärtom. På Bengts tid fanns det tre sk Möt-Dig-Själv kurser.
    När jag läste på deras hemsida i dag så kommer det 2010 att finnas 10 st Steg-Ett kurser och endast tre Steg-Två kurser. (om ens det ). Av detta kan man utläsa att majoriteten av de som gått Steg-Ett på Mullingstorp …sätter aldrig sin fot där igen. Det i sig är inte särskilt bra betyg!
    För att en verksamhet ska utvecklas så måste det finnas en öppenhet och vilja till det, man måste ständigt utvärdera sig själv, ompröva och finna nya vägar, vara tacksam och öppen för kritik. Är Mullingstorp öppen för det? Nej, inte det minsta…precis tvärom! Att utrycka något om Mullingstorp innebär att man blir direkt angripen (sekt-beteende) istället. Läs bara på denna sida!
    Personalomsättningen, som är extremt stor , är också intressant. Hur kommer det sig? Man ”tar in” kursdeltagare i verksamheten och ”utbildar” dem . Om de senare uttrycker en egen åsikt, kritiserar så ”passar dom inte in” blir utkastade, utfrysna. Har dessa något att säga senare ang Mullingstorp så är de lögnare eller blir anklagade för hämd..
    I ett tidigare inlägg här så läste jag ” vad ska man göra med en medarbetare som inte fungerar då” Självklart kan man inte ha kvar en medarbetare som ej fungerar. Frågan är väl snarare på vilket sätt man gör det. Exemplet i Anette Nymans bok är skrämmande! Jag har tyvärr hört samma sak vid flera tillfällen ang Mullingstorp. Det sättet som man behandlar människor på, kastar ut dem osv…speglar tyvärr vad som råder på Mullingstorp.
    Det är väldigt bra att Anette Nymans skrev boken, vilket möjliggör för en debatt och även ger andra utkastade kursledare/kursdeltagare en möjlighet att utrycka sig och få en form av upprättelse. Det här beteendet är inte okey och det förvånar mig att flera är beredda att ställa sig upp och säga att det är okey.

  26. Oavsett om man kategoriserar Mullingstorp (Läketorpet) som en sekt eller inte, så är det viktigt att förstå mekanismerna bakom beteendet hos ledarna och alla andra som på ett eller annat vis knyter sig till Mullingstorp. Den som hittills gett mig bäst savar på frågan, är Anders Haag i boken ”Att vinna en tro och förlora sig själv – Om livet i sekter och karismatiska grupper”. Anders beskriver en hel del om Mullingstorp och andra liknande rörelser. Han gör det också på ett icke svartmålande sätt och utan sensationslystnad. Han beskriver så fint, hur vi blir ”förälskade” i en rörelse och sedan går in i förnekelse och försvar. Att rannsaka sig själv när man är mitt i det, är nästan omöjligt och det spelar ingen roll hur mycket omgivningen försöker påvisa allt det som är tvivelaktigt. Ledord i det hela är: makt, status, hierarki, rädsla, utanförskap, ”kärlek”, elitistiskt tänkande, vi och dom och mycket mer. Mullingstorp (Läketorpet) är inte uteslutande dåligt, men det finns grund för alla frågetecken som dykt upp.

  27. Terapi handlar om att ta in terapeften se axeptera som en förälder. sedan att lämna terapeften som en vuxen son dotter lämnar sinn pappa mamma.För att finna sinna egna vägar.Alternativterapin kan skapa bindningar till terapeften.?

  28. Jag slutar inte att förvånas över den låga nivån i angreppen på Mullingstorp. Signaturen “Tidigare Mullingstorpare” skriver “…viktigt att förstå mekanismerna bakom beteendet hos ledarna och alla andra som på ett eller annat vis knyter sig till Mullingstorp.” Ett dylikt uttalande är mycket magstarkt. Återigen; man kan inte karakterisera Mullingstorp som en sekt av det enkla skälet att det enligt alla vedertagna definitioner inte är det; och detta oavsett hur mycket någon än gärna vill att Mullingstorp ska vara en sekt. Sluta nu! Möjligen känner du igen dig själv och vill se alla andra som du ser dig själv. Trams tycker jag om ditt resonemang. Slutligen skriver samma signatur “… men det finns grund för alla frågetecken som dykt upp.” Häpnadsväckande! Vad har du för grund att påstå det? Trams säger jag igen.

    Inte mycket bättre är det med signaturen “Jamedurå”. Det är helt fantastiskt vilka slutsatser man kan dra utan att egentligen veta någonting om bakomliggande orsaker. Glöm inte att Mullingstorp är ett företag, ett företag som bara överlever om kunderna är nöjda. Uppenbarligen fylls den ena kursen efter den andra. De flesta är också så nöjda efter steg ett att de inte anser att de behöver gå steg två. Så enkelt är det faktiskt. Lite för enkelt för vissa tydligen. Den som har tagit reda på fakta, och därmed har lite koll, vet väl att såväl Bengt Stern som den nuvarande kursledningen tydligt hävdar att Möt dig själv Steg 1 är kärnan i hela verksamheten.
    Vidare skriver samma signatur: att “Att utrycka något om Mullingstorp innebär att man blir direkt angripen (sekt-beteende) istället. Läs bara på denna sida!” Skribenten menar alltså på fullt allvar att om någon bemöter påståenden som till stora delar är direkt felaktiga så är det ett sekt-beteende!? Det förefaller som om skribenten har otur när denne tänker. Vad väntar sig skribenten? Att få stå oemotsagd trots lögner och osanningar? Precis så som denne skribent argumenterar gjorde även Stalin och hans lakejer. Min käre spann vatten – Dumhet är inget brott men många brott har begåtts i dumhet. Med din logik så är alla bemötanden sekt-beteenden eller hur tänker du? Lycka till i framtiden.

    En fråga jag ställer mig är: Vad vill dessa människor? Vad vill ni? Vad vill ni ska ske?

    Detta blir mitt andra och sannolikt sista inlägg. Debatten känns inte fruktbar med tanke på den låga kvalitet som vissa skribenter eftersträvar, med demonisering av en i grunden sund verksamhet.
    Men tack för denna stund. Det har stimulerat mig en del och gett mig några nya erfarenheter, åtminstone kring människan och hennes, i vissa fall, inskränkthet. /Christer

  29. Christer, jag förtydligar. Är du just nu en del av verksamheten på Mullingstorp? Det vill säga, assisterar du regelbundet gratis? eller är du regelbundet gruppledare? Om du inte är det, så har du inte så stor inskikt i verksamheten och vet inte vad som sker i “Vita huset” (Mullingstorps kontor och personalutrymme). Om du är en del av verksamheten, så kan jag också förstå att du uttrycker dig som du gör. Det är så med sekter, antingen är man med eller inte. Det är svart eller vitt, sällan gråzoner. På Mullingstorp har jag varit med om att man skällt ut assistenter och gruppledare i uppfostringssyfte så till den milda grad att det burit med sig nya trauman därifrån. Jag har varit med om att gruppledare och kursledare har blivit utslängda från verksamheten, på ett oerhört brutalt och förnedrande sätt. Sådana som arbetat där i mer än tio år. Vi talar inte om det här vanliga stuket som man har på normala företag, med avtackning och så. Nej, det är snarare så att Viktoria skriker “försvinn, jag vill aldrig mer se dig” och gör livet svårt för än, då hon t.ex. vägrar att skriva arbetsintyg. Kan du tänka dig vad det här gör med en människa, som ägnat en stor del av sitt liv åt verksaheten. En människa som investerat i “utbildningar” på Humaniversity, OSHO Risk och Gud vet vad, som Mullingstorp rekommenderat . Det värsta är att när jag själv var en del av verksamheten, så försvarade jag det som jag nu kritiserar. Tänkte att “jag vet ju inte alla omständigheter som lett fram till denna utskällning som X fick, kanske den gruppledaren som aldrig kom tillbaka – utan att man fick veta varför – gjort något riktigt dumt etc.” Mina tvivel på sundheten i verksamheten fick mig att lämna. Christer, tycker du att det jag beskriver låter sunt eller tror du inte på det? Läs Anders Haag bok, den är faktiskt väldigt bra. Klassar ut alla andra sektböcker jag läst.

  30. Nu är jag kanske lite sent ute men jag hoppas ändå ni andra läser detta. Jag har förlorat min bror på grund av Mullingstorp. Han och hans fru gick steg 1 och blev mer eller mindre hjärntvättade. Båda två har sedan dess brutit med sina respektive familjer samt de flesta av sina gamla vänner. De har nästan bytt världsbild helt och hållet. Dessutom har båda två helt plötsligt fått en dålig barndom! Nu har det minsann poppat upp allt möjligt otäckt från när de var små. Min bror har varit mobbad, utsatt för övergrepp av vår mamma (ej sexuellt, men fysiskt våld) samt allmänt missförstådd av oss andra i familjen. Han målar upp en barndomsbild som ingen av oss andra känner igen oss i. Hans fru har gjort exakt likadant. Helt plötsligt har hela hennes barndom varit ett enda kaos. Två fina människor blev som förbytta på Mullingstorp. Och ganska mycket fattigare på kuppen. Nu är vi två familjer som bara kan stå vid sidan av och betrakta eländet. Själva tycker de att de utvecklats, blivit mer kärleksfulla och att vi inte har vett att uppskatta förändring! Vi är inte vatten värda, de ser ner på oss. För mig får Mullingstorp gärna brinna ner till grunden.

  31. Jag förstår dig Anna. Mitt äktenskap gick i kras p.g.a. Mullingstorp. Jag vill dock inte gå så långt att jag önskar att det ska brinna ner till grunden :-). Däremot önskar jag en en noggrann oberoende granskning av gården.

  32. Jag är också lite sent ute men måste säga att jag kände igen Mullingstorp direkt när jag läste om Anna Nymans bok. Tyvärr hamnade min syster där och sambo i samband med att de gick igenom en kris. De var helt friska och normala men det hela slutade efter utbildningen i separation, svåra psykiska symptom och sjukskrivning. Rådet att separera gav en auktoritär terapeut på Mullingstorp. Precis som flera på tråden gick de i ändå i försvar och lösningen på problemen var att ta lån för att gå ytterligare kurser som inte gjort ett dugg skillnad! Det skrämmande var också att de verkade ha blivit “värvade” att få andra som oss anhöriga att gå deras kurser. Det som står om födelseövning, kränkningar mm stämmer med vad jag fått mig berättat, men försvaras förstås med någon konstig logik. De mår bättre idag men har fortfarande men efter flera år!
    Hoppas verkligen att verksamheten granskas!

  33. Åsa kbt terapi och mindfullnes kanske är ett sätt att bota fobier på.Jag undrar om inte fobier symtom i sig är en regretion resa bakåt.Personen är i det förflutna och smärtan kanske man inte behöver regredera.Man kanske behöver hjälp att stanna upp i nuet.För att ändra sitt tänkande.Jag tror mäniskor behöver hjälp att stanna upp har jag fel.Kanske läketorpet har delvis rätt lite resa bakåt sedan i nuet.?Menar säkert väl men håller det?Vid borderline skall man ta in terapeften som en förälder.Och ta in medelandet från denne.Och därigenom ha en plattform att stå på det vill säga sin egen.identitet.

  34. helt klart att terapi kan ge bindningar.Men målet är att leva i nuet.Gör man det så gott man kan då är terapin framgångsrik.Mindfullness är bra den hjälper att bota som är en nukänsla.Terapin lär ut att man har gränser och möjligheter. ÅsaTack för en trevlig hemsida.Kan mindfullness användas i sjukvården bra om så vore.Även kbt är bra och bör rekomenderas.Har jag rätt?

  35. Jag har deltagit i flera kurser på Mullingstorp och andra sammanhang. Det finns flera etiska aspekter i den här debatten som man har missat. Om man läser Lotta Fernros avhandling så visar den faktiskt att väldigt många INTE blir hjälpta av Mullingstorp, men hon drar på sina blygsamma fynd långtgående slutsatser. Avhandlingen visas upp i olika sammanhang för att “rättfärdiga” verksamhetens vetenskaplighet, utan att man nämner detta, och människor tror att bara för att verksamheten granskats så betyder det att den hjälper. Det är inte alls samma sak.

    Vidare finns det en etisk syn på all människovårdande verksamhet och det är den “hippokratiska principen”, något som alla läkare känner till, eller borde känna till. Den innebär att i all typ av vård och behandling, så är det viktigaste att interventionen inte får skada patienten. Det betyder “hellre verkningslöst än skadligt”. Om det finns en risk att 1 av 100 deltagare på Mullingstorp skadas av kursen är metoderna inte etiskt försvarbara, och det är vårdgivaren – INTE patienten/deltagaren som bär ansvaret för detta.

    Mullingstorp tar inte detta ansvar, verksamheten saknar tyvärr någon form av filter, för att sålla ut vilka deltagare som är tillräckligt emotionellt stabila för att klara av de tuffa övningarna. Man tar utan urskillning in alla typer av trasiga människor och när de tar livet av sig efter kurser (vilket händer, jag vet det) tar man inget – jag menar INGET ansvar för det – utan hänvisar till att det var deltagarens fria val och/eller att han eller hon inte kunde ta ansvar för sitt liv.

    Tyvärr måste jag säga att alla argument och synsätt som Mullingstorpsförsvararna meddelar ovan, är direkt hämtade ur hela “kurssvängen”, och inte är deras egna ord utan oreflekterade upprapningar av synsätt och värderingar som bygger på en övermänniskosyn hämtad från Nietzche, och som man får sig itutat under alla meditationer och övningar. Jag har hört allt förr och tagit avstånd.

    Forskning visar att under meditation och starkt känslosamma tillstånd är hjärnan extremt lättprogrammerad. Att en kursledning/behandlare i sådana lägen leda in tankebanorna i dels det religiösa trossystem (verksamheten är inte religiöst neutral, om ni trodde det) och den övermänniskosyn jag nyss nämnt, leta “problem” där det inte tidigare fanns (det händer också – jag vet) är inte etiskt försvarbart. Det är inte rätt sätt att hjälpa människor att “hitta sin egen sanning”, vilket ju är en viktig del i verksamheten, enligt reklamen.

    Jag vill också nyansera debatten lite genom att säga att jag blev fri från mina upprepade underlivsbesvär i samband med Mullingstorp, vilket jag är glad över, men jag reagerade redan då starkt över bristande terapeutiskt förhållningssätt och den etik (och ibland rena lögner) som förekom i verksamheten.

  36. I artikeln i Folkbladet säger Bengts Sterns änka att det aldrig förekommit s.k. mattrullning på Mullingstorp. Detta är inte sant!
    Jag tycker att Anette Norbergs bok, även om den är en subjektiv skildring, vad annars, visar på mycket allvarliga brister hos verksamheten. Och frågan om vad för utbildning någon ska ha, som arbetar med så här potenta kroppsliga metoder, den tycks helt ha tappats bort här i diskussionen. Det är skrämmande att det finns kolleger som inte reagerar på bristfällig utbildning och kompetens hos terapeuterna. Vilket inte för mig är ett argument mot alla former av kroppsinriktad psykoterapi, men den ska bedrivas med hög kompetens eftersom kroppsinriktade metoder är så potenta, jämfört med samtal, när det gäller att försvaga våra psykologiska försvar.
    Ingegerd Wahl psykiater, dipl gestaltterapeut

  37. Jag är VÄLDIGT sent ute på den här tråden, (såg Åsa Nilsonne hos Fredrik Lindström idag i en repris och blev nyfiken) men jag håller mycket med Thomas Antser i det han säger här! (Var god se hans kommentar högre upp.) Det var mycket i det han skrev som jag hade i tankarna när jag har gått igenom den här förvirrade tråden.

    Jag var för övrigt väldigt sökande i tjugoårsåldern, ( och prata om barndomen, för vem är det inte ett trauma att födas ut i ett kallt förlossningsrum till denna världen? Vi har ju förnimmelser t o m innifrån livmodern i våra hjärnor), så allt kan ju bli ett trauma beroende på vem man är; genetisk sårbarhet, miljö osv. Det har vi alla gemensamt.

    Varför jag inte, när jag var sökande i tjugoårsåldern, fastnade hos Scientologerna i Malmö i början på 80-talet, vet jag inte, men jag är tacksam, för jag kände av när jag blev erbjuden upp till kontoret för att få mer information, att det här kändes inte rätt. Det var något genom ögonen på “värvaren” som fick mig att strunta i alltihop. Någon ville inte MITT bästa där på kontoret utan sitt eget och organisationen. Då stack jag.

    Man kan bli lurad, och man kan få något, när man söker sig till människor. För människor är subjektiva och vi kan bara se olika skärvor av varandra. Ibland blir det klockren hjälp och ibland inte. Ibland fungerar inte kommunitkationen mellan vårdgivare och patient. Vare sig det är skolmedicin eller annan sk komplementär medicin.

    Trist är att mycket sjuka och mycket känsliga människor far illa, var det än är!

  38. Jag undrar om en käsla gråt skratt ilska kan bot psykologiska problem.KBT terapi går ut på att man skall lära sig tex fobiträning.Det vill säga man förlåter sig själv.Samma sak som att förlåta sig själv och andra.
    Frågan är om det förflutna minnet i känslan kan bota?Vad tycker du om det Åsa?Problemet ligger inte egentligen i det förflutna utan i denna stund.Detta är min tolkning av terapier?

  39. Jag medicinerade ockse5 med Lidl-medicin, det fuankr hur bra som helst fortse4tter e4ven nu i ff6rebyggande syfte Se5 kf6pte jag johannesf6rt-droppar fre5n he4lsoboden , de var oxe5 bra, e5tminstone inbillade jag mig det!

Lämna en kommentar